Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
ungefärligen hwar gäng, då det stode uti examinandi wäl att sjelf näruna för
hwarje gång sina examinatores, hwarigenom ock det winnes, att den som
blifver examinerad, wore i stånd att så mycket redigare göra besked för sin
kunskap, som hans tanckar under sjelfva förhöret blefwe mindre kringspridde
till de flere på en gång dervid förekommande vetenskaper och lärdomsdelar.
Cancellierådet och riddaren Ihre skrifteligen och med egna ord:
Wid den nu förevarande frågan, huru vårt informationsvärck skall
kunna förbättras, tror jag, att som i allmänhet de samhällen äro lyckligast,
som minsta ändringarne betarfwa, så göra ock de försigtigast, som med största
varsam- och sparsamhet använda äfven de gagneliga. Hvad i synnerhet
lärare vidkommer, kunna de väl tillhållas att infinna sig på sina timmar i
academien, att hålla sina lectioner och derå ingifva förteckningar, men huru
mycken flit och arbete de derå använda, huru de dem inrätta efter sina
åhörares capacitet, hwad mått de bruka att ej wara antingen för vidlöftige eller
för skyndsamma, ankommer på egen urskiilning, såsom under ingen annan
upsyn varande än ens eget samvetes pligt, ämbetes nit och omsorg om sin
heder. I allmänhet kan med liten ändring en gammal regel här appliceras,
att en god professor är bättre än de bästa constitutioner.
Hwad åhörare widkommer kan man wäl ock projectera någre osäkre
medel att förmå dem att infinna sig wid lectionerne, men att vara förvissad
om, att de där bruka tilbörlig attention, att de sedermera nytja de subsidier
som dem anwisas, att de hemma rätteligen använda sina ädla stunder,
dertill tror jag näppeligen anställande förhör vara tilräckelige. Ty l:o blif
veidet ganska svårt att dertill förbinda samtlige studerande, de niäst vårdslöse
äro de första att undandraga sig. Och 2:do, om än alla hörde flere lectioner
och de samtelige vid förhören sig anställde, kunde vid det tilfället föga
annat inhemtas än en ganska theoretisk kunskap, att ibland menigbeten funnos
så wäl idoge som wårdslöse åhörare, så wäl qwicka som tröga snillen, och
af dem båda oräknelige gradationer. Det är förwäntande belöningar,
hwilka, om ej ensamt, doch förnämligast upmuntra tänkande genier. Om de
wäre-ken, hwilkom de första befordringsgraderne äro anförtrodde, wisa sin
beständiga föresats wara att, i den mon som academiska åren äro lyckligen och
flitigt anlagde, utan allt undantag och utan all väld befrämja, skulle ej
sjelfmant flit fattas, och thy förutan äro alla synnerliga framsteg lyckeskott och
phenomener.
Jag vill härmed ej hafwa sagt, att så ej sker, som ock icke nekas kan,
att lios oss gifwes snillen, som lofwa allt hwad af en ungdom väntas kan.
Hwad ware niagisterpromotioner widkommer, wågar jag framkomma
med en oförgripelig tancka, som jag länge hos mig sjelf hyst och många med
mig, att nämnligen, som de nu äro inrättade, och som tider och
omständigheter nu uti ett par secler sig förändrat, de i stället för att uphjelpa studier
och de studerande äro specifique medel dem att förqwäfwa. Ty först håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
