Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
synnerligen utmärekt sig, merendels uti flera, änskönt med den förra föga
gemenskap ägande, befunnits åtminstone förswarlig.
Hwad widare swårheten af denna examen beträffar, tyckes den
förswin-na, om allenast en rätt methode brukas. När en yngling med ringa
under-byggnad försedd, sätter sig före att på ett eller tu år bereda sig till examen,
hwarpå han intet förut tiinckt, och til den ändan i hast genomlöper de
lärdomsdelar som fordras, blifwer hans kunskap superficiel uti alla, fast han så
swarar för sig under förhöret, att han skäligen intet kan improberas. Den
blefwe ock sådan, om han än intet hade så många att sköta. Men kommer
han till academien wäl underbyggd uti språk och humanioribus, fortsätter
sina studier flitigt några år, intet enkannerligen i upsåt att antaga graden
utan att lära, samt intet för täncker pä examen rigorosum, än han finner sig
ega nog kundskap att densamma med heder genomgå, så tviflar jag alldeles
intet mecl mindre tiden för honom lärer finnas äfwen så tillräckelig, som
arbetet mindre beswärligt, bördan drägeligare och hans förwärfwade insigter
grundeligare. I afseende härpå hölle jag oförgripeligen före, att om någon
reforme och förbättring finnes nödig härutinnan att widtagas, wore det
snarare att begynna wid denna sidan, som rörer läsningsmethoden, än att
in-skräncka sjelfwa examen til färre lärdomsdelar, än kongl, academiske
eon-stitutionerne förordna, hwaraf till äfwentyrs hwarjehanda olägenhet torde i
längden yppas. I öfrigt förenar jag mig i detta mål hwad hufwudsaken
angår med den af professoren Mallet yttrade tancka,
En olägenhet wid sjelfwa förhörets inrättning, som jag tror flera
faeul-tetens ledamöter jämte mig hafwa förmärckt, bör jag sluteligen intet lemna
oomrörd. Då academiska eonstitutionerne til examen philosophicum
förordna en tid af fyra timmar, och 13 facultetens professores skola examinera,
händer det, att hwar ocli en af dem ej hafwer stort öfwer ’/4 dels timma att
tala med examinandus, ett nog kort utrymme att utröna dess framsteg och
att på en sådan pröfning deröfwer fästa ett grundat omdöme. Faculteten
har wäl för några 20 år til baka sökt afhjelpa denna olägenhet genom de så
kallade tentamina, en helsosam oeeonomisk författning innom faculteten,
hwarigenom professorerne hwar för sig ej allenast hafwa tilfälle att nära lära
känna de studerande och enskildt med mera ledighet erfara, hwad framsteg i
wetenskaperne de gjordt, som begära examen, utan oek kunna meddela dem
goda ocli wälmenande råd efter omständigheterne, att de ej bråska, i fall de
wid ett sådant förtroligare samtal befinnas swagare än wederbör. Denna
inrättning hafwer jag för min del af egen erfarenhet funnit wara ganska
nyttig samt ledande til et förmànligit ändamål. Dock som härvid någon tid
åtgår, och ej alla facultetens ledamöter torde hafwa tilfälle att densamma
lemna, så har jag tänckt i all ödmjukhet til widare höggunstigt ompröfwande
underställa, om icke utom förberörde tentamina examen philosophicum kunde
så inrättas, att den blefwe delt och anställtes twänne gånger, af 6 professorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
