Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
emedlertid njuter Anatomiae professorn lön af academiens medel på extra
stat. Eljest är också juris publici professionslönen, som är anslagen til
Anatomiae profession, en ny ocli på extra stat inrättad lön, men igenom dennas
vacance kommer likväl academien att indraga en hel lön af dessa nya
tilkoni-ne lönerne.
§. 5’. Uti den Philosophiska Faculteten synes den värdsliga vijsheten
vara synnerligen väl bevarad genom ett antal af tolf professioner, och det ännu
mera för några år sedan, inan en profession i den latinska eloeancen blef
indragen. Af dessa voro då 3:ne consacrerade åt det latinska språket, den
Skyt-tianska, Eloquentiae Latinae och Poeseos professionerne. Med mycket goda
skäl blef den medlersta af dessa 3:ne som nyss sades indragen, och tyckes för
detta språket skull vara nog tilräckeligt med 2:ne professioner, sedan
eloquentiae prosae professionen blef förenad med den uti eloquentia ligata. Det skulle
likväl ännu kunna sättas i fråga, då den Skytteanska professionen bibehålles,
om någon vidare profession uti den latinska elocancen kunde behöfvas. Det
latinska språket är väl nödvändigt i det hänseende, att det tjenar til
vetenskapernas coinmunication emellan de lärde uti de uplystare Europeiske
na-tionerne, som icke med nog färdighet kunna skrifva hvarandras språk, ocli
derföre så mycket mer nödvändigt, som de eljest borde upofra för mycken tid
för att så väl lära andre möderne språk, att de arbeten, som på dem
utkomma af andre än infödde, icke skulle kunna hvad stylen och språkets genie
angick skiljas från de arbeten, hvilcka lärde på samma språk men som vore
deras modersmål kunde utgifva. En sådan skilnad skulle giöra lection af de
böcker, som icke på modersmålet af de möderne språken voro författade,
desagre-able och äfven derigenom decreditera sielfva dessa arbeten. Det bör
nämligen och det af denna grunden vara ett enda och det samma tillika ett dödt
språk, som skall vara lingva eruditorum vernacula, och synes det latinska
språket dertill vara det lämpeligaste. Men til detta ändamål är icke nödigt
att kunna imitera Cicero eller Livius, som lefde för 1800 år sedan. Dertil
fordras icke mera, än att kunna skrifva latin gramatice rätt och tydligt. Denna
portion af latinska språket bör kunna til mästa delen inhämtas vid
gymnasi-erne. Härmed vil jag likväl icke bestrida, det ju lecturen af de gamle latinske
auctorerne är nyttig, vacker och i många hänseenden instructiv. Men annat
är att kunna med färdighet läsa och förstå en auctor, och annat att kunna
skrifva språket äfven så väl som han. Då det förra kan vara angelägit, så
behöfves icke det senare. Skulle en adjunctur med litet bättre lön än de andra
för dessa ändamål blifva inrättad, så torde det tillika med den Skyttianska
professionen vara tilräckeligt, enär latinska poesien blefve med denna
adjunc-turen förenad.
Att absolvera det som hörer til språken förekomma altså den Haebraiska
och Graekiska professionerne i den Philosophiska Faculteten. Af det som
förut är skrifvit om dessa språk i anledning af den theologiska faculteten, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
