Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
man sluta til dessa 2:ne professioner, och att de äfven skulle kunna förenas
i en profession, såsom det är i Lund och Åbo, och har icke någon förlust på
dessa språken försports vid dessa båda academierna. För Turkiskan skull
lönar så mycket mindre att hålla en profession i de österländska språken, som
icke mera än en person i riket behöfves som kan Turkiska, och denne lärer det
språket bäst genom en resa til orienten, emedan han icke annorledes af en
professor, som icke sjelf kan tala det språket, kan lära det än med tilhjelp af lexica,
då denne vid förefallande tilfällen af sändebud från de orterne icke kan tala
med dem på annat sätt, än att begära skrifteligen af dem det de säga, för att
deruppå lämna skrifteliga svar.
Vid Upsala academie äro också 2:ne professioner uti Philosophien
tagen i sin egentliga bemärkelse. Den ena är uti Philosophia Theoretica, som
innebegriper Logican och Metaphysican. Den andra är uti Philosophia
Prac-tica, hvartil räknas Moralen och Politiquen. Philosophiae theoreticae
professor lärer som logicus, att den argumentation är oriktig, som supponerar det
som skall bevisas, att man icke får taga in mera i conclusion än i premisserne,
med flera dylika pueriliteter, hvilcka icke kunna undfalla en förnuftig
män-niskja, fastän hon eij läst någon artificiel logica, hvilcken endast på ett
mechaniskt sätt lär att undersöka raisonnementers riktighet, och dertil
upgif-ver figurer och reglor, lika som förnuftet vid deras granskande icke borde
brukas. Det vore slätt beställt med mänskligheten, om inga andra skulle
rai-sonnera rätt och just än de som läst sådane logicor. Tvärt om måste ett eljest
godt begrep förvillas derigenom, att det blir invefvat i alla dessa logiska
reg-lorne, hvilcka logici föreställa blott för att få tilskapa en science af det, som
människjan af naturen genom upodling känner, och denna upodlingen består
icke uti att lära dessa logicas, utan uti användandet och upbrukandet af egen
tankegofva i samfund med andra förnuftiga människjor. Härutaf måtte det
besynnerliga plienomenet härröra, som jag ofta har observerat, att jag sällan
fått höra någon, som ex professo studerat logican, raisonnera rätt vid
förefallande ämnen. Sådane, hvilcka lärt sig på detta mechaniska sättet och utan
en immediat application af sunda förnuftet att raisonnera, kunna icke genast
hitta på, uti hvilkendera logiska figuren de skola igensöka det förevarande
ämnet, och då man uti ett samtal bör yttra sina tankar, tillåter icke gjärna
tiden att först consultera den artificielt logican, och yttra sig sedan. Skulle
någon liabitude uti slutkonsten genom lecture kunna vinnas, så äro efter min
tancka de mathematiska elementerne dertil tjenlige, emedan de inplanta på
ett oförmärkt sätt en vana, att icke åtnöijas utan vederbörlig examen med
det som proponeras, och att icke antaga annat än det som är rätt och sant.
Af detta föregående får likväl icke den fölgden dragas, att alla människjor
derföre kunna raisonnera just, men allenast den, att den som har ett så svagt
begrep, att han icke af usus vinner den gofvan, och att den som är så slarfag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
