Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
ner. Historien deraf kan bättre munteligen upgifvas än skrifteligen
författas. Emedlertid hafva dessa nya syslorna medtagit en ansenlig del af
Academiens tilgångar.
Cap. 2.
Om informationssättet vid Upsala Academie.
§. 9. Vid denna academien föreställas vetenskaper och studier dels i
allmänna dels i private föreläsningar, och kan man om dessa
informationsme-thoderne relativt til åhörarena i allmänhet säga: capiat qui vult et potest.
Dessa informationssätt äro också i Europa äfven så gamla som academiers
inrättningar. Då efter litteraturens tiltagande restitution i 15:de, 16:de äfven
17:de seculum, oeh efter boktryckarekonstens nyliga upfinnande, böcker i
alla vetenskaper dels icke funnos, dels voro mycket rara och tillika af en ringa
halt, var ingen annan och bättre utväg att fortplanta kunskaper, än att de,
som då vid de nyligen etablerade academierne blefvo professorer, och altså
haft någon utväg att efter den tidens art blifva instruerade, skulle vara
likasom lefvande böcker för de studerande. Den af sig förvärfvade kunskap skulle
de då munteligen commnunicera med studenterne, hvileka icke hade tilgång
på böcker, Detta måste altså ske genom föreläsningar, så väl publice som
privatim. Studenterne annoterade då så godt de kunde det som lästes, och
deras bibliotheker bestodo nästan endast i dessa efter föreläsningarne skrefne
collegier, hvilka merendels tillika voro felagliga. Denna epoken räckte
mycket länge i synnerhet i Sverige, der införsel af böcker utifrån nu först på 40
à 50 år börjat vinna någorlunda burskap. Jag minnes mycket väl uti min
första ungdomstid vid Upsala academie, huru studenterne utom sådane
collegier, hvileka de äfven copierade af hvarannan, och hvileka vid hvar och en
sådan ny uplaga blefvo mer oeh mer felagtigt afskrefne, hade inga andra
böcker, än en eller två latinska auctorer, nya testamentet på graekiska, något
gammal compendium i theologien, och en och annan gramatica. Uti
veten-skaperne tänckte man icke ens uppå att veta annat, än det som af sådane
collegier kunde inhämtas. Den tidens lärdom hos studenterne bestod också
sällan i annat än theologie och de så kallade lärda språken, hvarutinan de
kunde hafva några få subsidier af böcker. Det är icke heller möijligt att
genom blotta åhörandet af föreläsningar blifva grundeligen lärd. De som
der-til aspirera måste sjelfva skaffa sig böcker och i dem med mycken flit och
sorgfällighet studera. Föreläsningar kunna i så måtto vara gagnelige, att de
igenom dem ermina anvisningar på böcker, och ibland uplösningar på det som
i de samma kan vara mörckt och för ett i början af vetenskaperne varande snille
mindre begripligt. Utan att professorn likväl åtminstone i vissa vetenskaper
använder någon särdeles möda att giöra föreläsningarna gagneliga, så är det
äfven så oförväntat, att någon af dem skall hafva värckelig nytta, som det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
