Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
att förmoda, det en skall kunna lära sig spela på ett instrument derigenom,
att lian ser och hör en mästare spela på detsamma. Jag har altid brukat den
methoden, då jag i mina föreläsningar haft svårare ämnen att föreställa, att
jag först satt upp ett litet schema skrifteligen til hvar lection, sedan inrättat
lection derefter, och lämnat detta schemat efter slutad lection til auditores,
då de af den färska explication, som jag deröfver under lection gifvit, kunnat
för sig sjelfve arbeta sig fram i ämnet. Jag liar också sedermera låtit dem
lämna til mig det skrifteliga, som de sjelfve i anledning deraf hafva utfört i
demonstrationer och calculer, och rättat det åt dem. — Denna methoden har
varit så godt som den enda, att med sådane slags föreläsningar kunna giöra
nytta, ty figurers uppritande och calculers utförande, til hvilcket alt en
auditör bör fästa mycken attention, hindra honom att så med tanckarne kunna
åtfölja, som behöfves för att annotera.
§. 10. Den vanan, att med någon särdeles frekance bivista professorernes
föreläsningar, har hos de studerande oelcså dessa tider nog aftagit. Det är
sant, att myckenheten af studerande vid Upsala academie nu är nog mindre
än i förra tider. I min första ungdom voro här omkring 1500 studenter, då
deras antal nu är allenast omkring 500, men auditorierne äro nu emot förra
tider nog mindre frequenterade än i denna proportion. Häraf får likväl icke
den fölgden dragas, livarcken att professorerne med mindre agtsamhet skjöta
sina föreläsningar, eller att studenterne äro mindre måne om att instrueras
nu än förr. Att giöra dem på båda sidor den justice som de värekeligen
förtjena, bör jag med all upriktighet intyga, att i allmänhet böra denna tidens
professorer på intet sätt anses vara sämre än de som varit förr. Äfven som
vid denna aeademien då varit framför andra för sin lärdom lysande män, så
har det ock i senare tider varit och continuerat att vara på samma sätt, och
denna tidens medelmåttighet är aldeles svarande emot den som varit i förra
tider. Hvad studenterne angår, så äro de med visshet för det närvarande
både snälla och flitiga, och förvärfva sig nästan i yngre år i åtskilligt
grunde-ligare insigter än som i förra tider vid mognare ålder.
Förnämsta orsaken härtil skall rättnu upgifvas, men en medelorsak är
den smaken, som nil har mer och mer tiltagit, att hvar och en studerande
applicerar sig mästadels til ett vist hufvudstudium, men det likväl så att de icke
i andre slags studier äro aldeles främmande. Härigenom måste de således i
det studium, som de utvalt til sitt förnämsta ändamål, giöra märkeligare
framsteg än i förra tider, då modet var att läsa alt med lika flit. Den smaken att
vara universaliter doctus, hvilcket är det samma som att kunna intet med
besked, var så inrotad vid denna aeademien, att då en profession inom
Philosophiska Faculteten blef ledig, vara i hvad den helst ville, alla adjuncter och
docenter voro strax färdige att söka den samma. År 1740 sökte framlidne
Doctor Wallerius den då nyss inrättade Juridiska oeconomiska profession, som
Berch då fick. År 1745 sökte samma Wallerius Astronomiae profession, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
