Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
är genom denna methoden hafva absolverat sin eours flera vetenskaper
igenom, då likväl hela deras således förvärfvade erudition ligger begrafven uti en
hoper sammanrafsade och illa skrefne collegier. När inhämtandet af en
grun-delig lärdom i en enda vetenskap fordrar flera års trägna arbete och flit, så
kan man lätt döma om den lärdomens art, som på sådant sätt förvärfvar.
Professorernes vid de Tyska academierne egna interesse fordrar också, att
bibehålla studenterne vid ett sådant lynne, ty de få sina collegier efter accord
väl betalte, och ju flera professorn hinner om dagen recitera, om han är
lycklig nog att vinna studentemes tycke, livilcket likväl icke altid faller på den
lärdaste, ju större är dess vinst. De små in til hvarannan i Tyska riket
gränt-sande särskilte stater och academier favorisera äfven cletta
informationssättet i det afseendet, att det har börjat gå in i de Tyska furstarnes politique och
interesse, att få sådane professorer vid sina academier, livilcka äro kände,
ofta nog mindre för en solid lärdom, än insinuante och nöijsame gofvor att
låcka studenterne ifrån en angränsande men i en annan stat varande
academie, hvarigenom fursten får så många flera, hvilcka för contante päningar
inom sin stat lefva och quarlemna dem vid bårtresan. Jag har af trovärdige
resande, som varit i Goettingen, Halle och vid andra tyska academier, hört
afmålas professorernes, äfven deras, som förvärfvat sig mycket namn om sig,
föreläsningar såsom af mycket ringa värde, men upspädde med gycklerier och
historier, hvilcka efter tyska geniet behaga och låcka studenterne. Detta
informationssättet genom föreläsningar är gammalt i Tyskland, och
förmodeligen dert.il orsaken, att så få i detta eljest så tätt bebodda och peuplerade
landet, så väl i förra som närvarande tider i synnerhet, kunna räknas
infödda, men tillika grundeligen lärde män. Det lilla depeuplerade Sverige, som
icke hyser en tijondedel så mycket invånare som Tyskland, torde nu kunna,
praestera äfven så många solida lärde män som Tyskland. Jag känner alla,
som nu för tiden i Europa fört jena namn af lärde män i de mathematiske
sci-encerne, men jag känner ingen Tysk på den sidan. Euler far och son i
Petersburg äro Sveitsare, De la Grange i Berlin Italienare, Bernoulli i Berlin
Sveit-sare, Kaestner i Goettingen Sveitsare. Pater Helt i Wyen är Tysk, och
vär-keligen snäll i Astronomia practica, men är icke särdeles Mathematicus.
Det Tyska iuformationssättet vid academierne har ibland velat tagas
til exempel för våra Svänska academier, derföre har jag i detta föregående
velat deruppå giöra en beskrifning, som jag vet vara med sakens rätta
beskaffenhet öfverensstämmande. För dem, som icke dess närmare vilja
examinera arten af hela den tilställningen, så låter det ganska flitigt, att
professorerne läsa 5 à 6 timar om dagen, men värckan deraf är att de få sina
collegier väl betalte, men åhörarena deraf litet eller intet reet gagn.
§. 11. Af det som nu är anfört synes man böra draga den fölgden, att
professorer vid academier äro mindre nödiga personer, enär deras
föreläsningar, hvilka man i allmänhet har trott skulle af deras åhörare tilskapa lärda
Vps. Univ. 11 Ut. Bill. Y. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
