Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
ve mycket väl kunde behöfva, att för egen räkning arbeta i sine vetenskaper,
sedan de hafva användt cle andra dagarna i veckan til ungdomens
information, disputationers ventilerande, examina, tilsyn på studenter som äro deras
inspiciendi i anseende til inspectioner öfver nationer, med mera. Att påstå
det professorn skall använda all sin tid endast på ungdomens information, är
en orimlighet, som skulle förbjuda professorn att någonsin komma öfver den
grad af kunskaper, som han hafver då när ban först träder in i ett sådant
in-formationsok, och betaga honom all möijlighet att arbeta på sin vetenskaps
til växt. Men icke dess mindre måste Consistorier hållas, och det således icke
med förlust af ungdomens information, utan i det stället mecl depance af den
tid, som profcssorerne kunde använda til sin egen förkofran mer och mer.
Emedlertid hållas likväl icke dessa Consistorierne så tidt och ofta som det vil
pretenderas. Flera lördagsförmiddagar kunna gå förbi under påstående
terminer, utan att några Consistorier äro. Sedan academiens oeconomie dessa
senare tider har blifvit satt på en annan och redigare fot, dels med
tijondesätt-ningar och vissa afrader, dels med academiehemmans geometriska aftaganden,
hvaraf större delen redan är färdigt, och hvarigenom deliberationer om
rättegångar i anseende til dessa academiens fastigheter skola efter hand försvinna,
dels ock med alla oeconomiska måls utredande förut uti inspectura aerarii och
academiecontoiret, inan de i consistorium föredragas, så äro consistorii
rådplägningar i alla hushållningsmål värckeligen både få och ringa, och skulle,
om de kunde delas in på vissa sessioner om året, icke uptaga öfver cn sex à sju
lördagsförmiddagar. De öfriga consistorii giöromålen angå förnämligast den
academiska disciplinen, granskandet af deras examina och prof som söka
magnatstipendier, såsom ock af deras prof hvileka söka att gå ifrån
academien til collegierne, stipendiers bårtgifvande, uptagandet af de studerandes
hvarjehanda ansökningar och deras afgiörande, förslagers upsättande til
lediga tjenster, med mera dylikt. I anseende til alt detta är väl icke något skäl
att tala på consistoriernes myckenhet, och att de bårttaga tiden för
information.
Men tidernas art är sådan, att vissa ämnen skola vara ett mål för
allmänheten och dess tadel, och detta har nu en tid bortåt varit Upsala
acade-mies lott. De som antingen icke vilja gifva sig tid att undersöka rätta
beskaffenheten af denna academiska sammansättningen, eller dertil icke hafva
nog insigter, men äro ändå benägna att tadla den samma, värkställa denna sin
afvighet emot academien och professorerne en gros med det tilmälet, att
pro-fessorerne hafva stora löner och giöra ingenting. Hvad löner och utkomst
vidkommer, så har experiancen så godt som altid visat, att cle professorer,
som icke haft annan fond ocli hjelp til sin subsistance än allenast lön, hafva
vid dödsstunden lämnat hustrur och barn i fattigdom och elände, hvileka
merendels måste cedera hus, kläder och föda åt creditorer. Hvad åter deras
giö-romål angår, så har en om sin vetenskap öm professor öfverflödigt arbete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
