Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
hvilcket i detta föregående nogsamt är bevisat. Att inom professorsclassen
äfven så väl som inom andra stater de kunna gifvas, hvilcka med indolance
skjöta sine vetenskaper och syslor, kan icke bestridas. Dertil kunna ock vara
åtskilliga orsaker, hvilcka i det följande capitlet närmare skola beskrifvas,
men genom ett sådant generelt tilmäle sker likväl andra oförrätt.
§. 17. Under det jag beskrifver de mindre gynnande tiliuälen som
giö-ras aeademien och professoren», bör jag icke förbigå att omtala, det
academiens vanrykte nu mera kommit til den liögd, att de förnämare i vårt land
icke vidare sända sina barn til aeademien, hvileken i deras tankar och genom
en upfattad prejugée icke är annat än ett öfningsställe för laster och odygd.
De ringare ibland adeln hafva så mycket häJdre fölgt dessas exempel, som
deras råd och lägenhet att giöra den kostnaden på sina barn att sända dem
til aeademien, varit knappare och kanske mindre tilräckelig, och vid sådane
tilfällen är det lika som en slags satisfaction att tro sig hafva skäl til att skylla
det, man af annan grund har svårt att värkställa, uppå andra och
främmande orsaker. Af detta alt liärrörer den förut omtalade mer och mer aftagande
frekancen af noblesse vid Upsala academie. Om man skulle kunna citera
några exempel af ynglingar utaf den förnämare adeln, hvilcka under sina
vistanden vid aeademien brustit ut i laster, så torde genom en närmare
undersökning finnas, att felet häldre legat förborgat uti ett ifrån första
ungdomen misslyckat educationssätt, och att det således icke bör skyllas på
aeademien. Man prétenderar att ynglingar, — som ifrån späda barndomen äro
upfödde i all uptänkelig sjelfrådighet, uti hvilcka föragt för studier, kunskaper
och informatorer blifvit så väl igenom exempel som discourser inplantat, uti
hvilcka tankar om sin födsel göra alt, hos hvilcka det kommit an på dem
sjelfve, om de velat göra något godt eller icke, och om hvilcka det hetat, att man
icke bör tvinga barn men lemna dem deras frihet, —• skola blifva beskedlige,
kunnige och snälle, så snart de få se Aeademien, som1 de ditskickas utan
til-syn af förståndige och skicklige män, som de hafva rättighet och i sjelfva
verket utöfva den rättigheten, att svara professorer, som påminna dem om det
som är nyttigt och anständigt, att det icke angår professorn. Jag känner
sådane exempel genom egen erfarenhet. De återigen, som dit komma med
informatorer, blifva icke heller bättre, när upfostran i föräldrarnes hus varit
den samma, som de nyss beskrifnas, och då til informatorer unge och oförfarne
studenter antagas, som kunna erhållas för bättre köp, eller ock,
informato-rerne må vara huru de kunna, de samma få af disciplarnes föräldrar
instruc-tioner, som lägga hyende under den redan i barndomen inrotade
naehlässig-heten. Dessa exempel af ynglingar, hvilcka af nu omtalte orsaker under sin
academiska tid blifva lastfulle och sjelfsvåldige, skräma andra, — som väl
hålla före, att en alfvarsam upfostran bör gifvas barn, och att den är endast
tjenlig att tilskapa gagnelige medborgare i samhället, men äro icke nog om-
1 Detta och följande "som" motsvarar vårt "ehuru".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
