Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
hvilcka icke annorlunda kunna förvärfvar än genom studier och flit, kunde
gagna, och voro de enda medel, hvarigenom stora män borde beredas och
til-skapas, var då så godt som ny, och hade derföre den likheten med alt annat
som är nytt, att den fullfölgdes med så mycket större nijt och ifver. Det var
igenom studier, arbete och flit, som den tidens Svänska Senat med så mycket
skäl förtjente att kallas la meilleure École de V Europé dans les affaires
politi-ques (Mem. de Christine par d’Alembert). Det var på samma sätt med
militairen. Våra stora generaler, som den tiden satte genom sina segrar hela
Europa i bäfvan, hade icke fått dessa sina talanger genom omedelbara
inspirationer utan genom studier och flit att under sina resor lära tactiken och
artillerievetenskapen, som redan den tiden genom Galilaei upfinningar började
hänledas ifrån mathematiska grunder. Denna för det tidevarfvet nya
tankan om rätta vägen til ära oeh namn har väl på en tid af omkring 150 år
hunnit blifva gammal, och med det samma gammalmodig. Idéen att våra unga
ädlingar skola giöra resor i andra länder är ännu öfrig, men om man skall
döma af effecterne, så synes ändamålet dermed hafva undergått tämmelig
förändring. Denna tankan om utländska resors nödvändighet för att blifva
instruerad bredde sig än längre ut än bland adeln och blef både allmän och
varagtig. Derifrån härleda sig åtskilliga resestipendiers inrättningar vid
Upsala academie både för frälse oeh ofrälse, hvilka nu med bättre nytta skulle
användas att förbättra hemrummen i samma stipendier. Sedan nämligen
ingen slags litterature och inga vetenskaper äro, hvarutinan vid Upsala
academie, och jag förmodar att tilståndet är enahanda vid de öfriga rikets
aca-demier, icke skulle kunna erhållas äfven så grundelig undervisning, som vid
någon utländsk academie, så skulle alla sådane utländska resor, hvilka
anställas för vetenskaper och studier skull, både kunna och böra uphöra. Ett
sådant vetenskapernes tilstånd i vårt land erkännes af utlänningarna sjelfva,
men icke dess mindre reser en del af vår ungdom utom riket, åtminstone
under den pretexten att blifva instruerade. Med det samma de således i sjelfva
värket söka att giöra utlänningen dementie uti sina billiga och grundade
tankar om våra Svänska lärde, så utskämma de tiliika sitt fädernesland.
Den andra omtalte utvägen, som sades vara den att hålla sina barn
he-ma hos sig med informatorer, vidtages merendels af den adeln, som dels icke
hafver nog förmögenhet dels mindre hug att sända dem utom riket för
studier skull. Men ifrån denna utvägen til barns instruction äro 2:ne
olägenheter så godt som aldeles oskiljagtige, och hvilcka samfält bidraga til deras
särdeles nackdel. Informatorer skola sökas af de vid academien studerande,
antingen de då äro mer eller mindre för sig komne. Andre medel til deras
erhållande gifvas icke. Men hvad desse angår så är att ihugkomma, det deras
ändamål med studier icke är att blifva informatorer, utan deremot att sjelfve
vinna skicklighet til att förstå de syslor och kall, hvilcka de hafva til föremål
att derigenom med tiden kunna subsistera och blifva etablerade. Deraf här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
