Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
för långt, då det skulle påstås, att den som det giör han kan i alt annat få vara
okunnig.
Det vore för vidlyftigt att vid detta tilfället gå in i hela den detaillen,
hvarigenom kan ådagaläggas, att en, som vil förtjena att kallas savant, icke
bör, jämte det att han än skulle excellera uti ett vist studium, vara ignorant
i ett annat. Utom den förbindelsen som är emellan alla litteraturens grenar,
af den arten, att andra brancher deraf, hvilcka icke synas så immediatement
förenade med ett visst hufvudstudium, likväl vid många tilfällen gifva en, som
aspirerar att excellera uti en vetenskap, anledningar att äfven i den samma
söka och komma til än större fulkomlighet, så yppa sig också under den
allmänna lefnaden många och continuerliga sådane tilfälligheter för en savant,
som egenteligen profiterar en viss science, i synnerhet då när han blir
emplo-jerad uti någon tjenst, ehuru den tjensten hufvudsakeligen har rapport til
denna hans science, att det för honom är icke allenast prydeligt utan äfven
nyttigt och oumgängeligt, att tillika innehafva andra kunskaper. Men
här-til fordras icke, att denne äfven i dessa ifrån dess hufvudstudium skilde
litteraturens delar skall excellera. Det är tilräckeligt, att lian derutinan
förvärfvar sig sådane principer, hvilka i förefallande händelser kunna vägleda honom.
Då tiden användes rätt, så är den också tilräckelig til en sådan sine studiers
inrättning, att man kan hinna till tämmelig fullkomlighet i vissa
lärdoms-grenar, utan att vara ignorant i ett annat. Vettgirigheten uti ett activt snille
tillåter icke heller det, att blifva inom en enda vetenskaps gräntsor lika som
arresterat. Det är efter dessa maximer och på ett sådant sätt, som
professorerne i philosophiska faculteten inrätta Candidatexamina. Då en
exami-nandus förekommer, som är känd för synnerligen goda insigter i vissa
lärdomsdelar, så examineras han af Professorerne i de samma med full rigeur, och då
han af desse förtjenar och vinner fullkomlig approbation eller laudation, så
äro de öfrige Professorerne aldeles nögde, då de vid samma examen finna denne
vara någorlunda för sig kommen i sine vetenskapers principer, och anse då
denne i grund af den laudation, han erhållit p.f de andre Professorerne, att vara
en snäll och berömvärd candidat. Sedan efter Borgströmianska eller
oeco-nomiae ruralis professions inrättningen den professorn äfven skall examinera
philosophie candidater, så har man likväl velat litet pruta angående
promo-tions erhållande med de examinandi, som uti examen icke fått någon annan
laudation än för dess kunskaper uti åkrars dikning, giödning, stängning etc.
Utom denna och den cliemiska professionen, är philosophiska faculteten delt
likasom i fyra classer, den Mathematiska som utgiöres af 3:ne professorer, den
Philosophiska egentligen så kallade som består af 2:ne, Språkclassen nämligen
Haebraiskan och Grekiskan, och Vitterhetsclassen, hvartil räknas Latin,
Poesien och Historien. Skyttianus Professor hörer som eloquens til denna
classen och som moralium et politices professor til den andra dassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
