Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Efter dessa classerne anser man dem som examineras, huruvida de i den
ena eller andra af dem hafva giort sådane framsteg, att de förtjena af
professorerne i de samma en särdeles god approbation. En fölgd af den förut nämnde
vettgirigheten hos någorlunda qvicka genier är det, som jag altid har
observerat, och hvilcket philosophiska facultetens examensprotocoller ifrån längre
tid tilbakars alt in til denna tiden utan undantag bestyrcka, att de
exami-nandi, hvilka för professorerne i någondera af de nämnde classerne hafva uti
Candidatexamen å daga lagdt särdeles vackra framsteg och derigenom
erhållit deras goda approbation och laudation, äfven för de öfrige professorerne
i faculteten altid hafva nog allmänt giordt tämmeligen vackert skäl för sig,
och det tillika så, att de i samma proportion, som de uti sina hufvudstudier
hafva hunnet til högre och högre grad af perfection, äfven för de andre
professorerne varit snällare och snällare. Deremot utvisa dessa åberopade
protocol-lerne tillika det, att de som icke profiterat några vissa hufvudstudier, och uti
ingen class af de nämnde kunnat vinna någon särdeles god approbation, äfven
för alla andra professorerne giordt en svag examen, och slätare än de förut
nämnda i de lärdomsgrenar, som icke varit deras hufvudstudier. Sådane
trögare genier kunna aldrig i något komma utöfver en viss slags
medelmåttighet, antingen man i examen skulle äska besked af dem i flera eller färre
lärdomsdelar, och vore det att lika som gynna deras tröghet eller ock kanske
lättja, om examen philosophicum skulle retrancheras inom några trängre
gräntsor. Härtil bör jag också lägga om dessa sistnämnde, att de icke heller
blifva til promotion aclmitterade, så framt de icke i något slags studium vid
examen kunna giöra någorlunda nöijaktigt besked för sig.
De öfriga omtalade academiska profven, hvilcka böra afläggas til
Magistergradens erhållande kunna väl ock hafva sina goda skäl. Genom det första
exercitium stili latini skall den promotion sökande bevisa sin skicklighet att
kunna skrifva icke allenast latin rätt och utan fel, utan ock på det språket
med sammanhang och tankar ett raisonnement om det honom af faculteten
lämnade ämnet, utaf hvilckets författande och pröfning faculteten då dömer,
huruvida han kan innehafva erforderlig capacité att sjelf ihopskrifva sin
disputation pro exercitio, inan han dertil admitteras. Genom den andra eller
gradualskrifningen, som sker sedan lian disputerat l:sta gången, skall han
visa sina framsteg sedan det af honom förut aflagde specimen stili och
ådagalägga, det han nu är sjelf mogen att sammanskrifva och försvara sin senare
disputation, som kallas pro gradu philosophico och ventileras publice, så att
alla auditores efter behag få opponera, igenom hvilcket prof han således skall
bevisa, det han nu är värd att förklaras mästare i de philosophiska
vetenska-pernes grenar som han til föremål utvalt. I anledning af detta som nu
nämndes om gradualdisputation finnes äfven, att den förra disputation, hvilken
skall ventileras, inan gradualskrifningen och candidatexamen praesteras, är
exercitii loco, igenom livilcken den promotion sökande skall aflägga publice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
