Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
de blifwa försedd, men at kongl, academiens cassa för det närwarande, och,
dä det förskott, hwaruti kongl, academien gått till ridstallets upbyggande,
ännu icke kunnat af kronan godtgöras, icke wore i den författning och det
tillstånd, at derwid någon ting nu kunde företagas.
Hans kongl. Höghet täcktes härwid efterfråga ritningarne och förslaget
till den tilltänckte nya bibliotheksbyggnaden, hwilke Consistorium
Academicum i underdånighet förmälte icke wara i dess förwar, utan at de woro till
finnandes uti öfwerintendents contoiret i Stockholm.
8. §.
Hans kongl. Höghet gaf härpå sjelf wid handen, det han med nöije
förnummit den hedrande disposition, herr professoren Berch gjordt of något
hemman nära staden, som efter dess ock dess frus död skulle tillfalla academien,
och befallte derföre, at professoren Berch, i förmaket närwarande, måtte
förekallas, då hans kongl. Höghet täcktes för honom förklara sitt nådiga nöije
öfwer en så hedrande giärning, hwilken skrlle ännu ytterligare uti et förtjent
minne stadga det här wid academien så berömda Berchiska namnet.
9. §.
Sluteligen upläste professor m Boethius et af honom skrifteligen
författat underdånigt memorial så lydande:
Inför eder kongl Höghet wågar jag i djupaste underdånighet bönfalla
om nåden at få andraga en sak; den är ei min egen, den rör alla lärarna wid
denna academie, den rör wetenskapens tillwäxt och förkåfran, som till en stor
del beror på den upmuntran lärare hafwa af medwetande, at utan hinder efter
eget omdöme få föreställa de i deras wård lemnade wetenskaper till
ungdomens största nytta och fäderneslandets gagn. Det war en tid, då man, jag
wet icke af hwad böijelse för utländska inrättningar, wille sätta detta lärosäte,
som i alla tider efter sin gamla inrättning ägt bestånd och förtjent aktning,
i en likhet med wissa utländska lärowerck. Man hade dermed goda afsigter,
men jag wågar påstå, det man kände ej nog de inrättningar man wille efterapa
och ännu mindre hade man öfwerlagt, hwad som kom öfwerens med hela
läro-werkets beskaffenhet i wårt land och med dess oeconomie, hwarpå de
studerandes antal och läglighet at wid academien wara närwarande
hufwudsakli-gen bero. Genom cancellers bref blefwo professorerne ålaggde, at hålla en
reda på sina åhörare som wid de lägre scholarne, at under sina föreläsningar, som
i dessa föreskrifter tycktes mätas efter myckenheten ei efter dugligheten,
examinera och efter sådane förhör till academiens cantzler insända omdöme om
sina åhörare. Dessa författningar blefwo omöijeliga i sin exsccution. Den
lyckliga tid, då academien i högst salig hans kongl. May:t konung Gustaf III
feck wörda sin styresman, återfingo lärarena friheten at göra gagn, utan andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
