Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
föreskrifter än dem de borde draga af sitt eget nit för kunskapers tillwäxt ocli
wetenskapernes största gagn i wårt land.
Men under framledne hans Excellence riksrådet grefwe Creutz
cancel-lariat uplifwades åter de författningar, som erfarenheten redan bordt lärdt ei
kunna werckställas, de uplifwades med nya tilläggningar.
Jag har som lärare öfwerwarit denna tid, och jag har sedt dem åter
förfalla till det de kunde wara, då wår nuwarande allernådigste konung war wår
styresman, och högst salig hans kongl. May:t återtog sig wårt närmare
beskydd. Det liör efterwerlden till at döma, om wi swarat emot det lysande
beskydd wi ägt. At studerandes antal under den tiden tilltagit, är wisst, at flit
och drift så hos lärare som lärande ei saknats, torde ligga för allas ögon. Så
länge de åter uplifwade författningarne ansågos gällande, såg jag för min del
ingen annan werckan deraf, än at lärare, dem jag aldrig utan wördnad
nämner, och jag kan nämna dem, de äro redan bortgångne ifrån oss, professorerne
Aurivillius och Floderus, här fingo föreställningar, at deras diarier ei woro
satte i rätt form, at de ei läste mera än sine publika föreläsningar, då likwäl
hela Europa erkände dem ibland do lärdaste i sina wetenskaper, då de ägde
de studerandes kärlek, och ingen gifwes i wårt land, som will berömma sig af
kunskaper i de ämnen där desse woro lärare, som ei warit deras lärjunge och
ökat sina kunskaper af deras underwisning. En allmän modlöshet hos alla
nyttiga lärare blef häraf en följd, och då författningarne lika fullt skulle hetas
blifwa efterlefde, oeh man skulle insända omdöme efter de examina man
anställde under lcctionerna om sina åhörare, som hos somliga professorer woro
till öfwer 200, war man satt i nödwändighet at missleda förmäns omdöme till
orättwisa, och det i saker där, om på något ställe, ungdom bör läras at endast
mäta sig sjelfwe och andra efter förtjenst.
Af dessa orsaker wågar jag i underdånighet bönfalla, det eder kongl.
Höghet täckes i nåder tillåta lärarena, at i afseende på dessa författningar få
hädanefter förblifwa wid det, som praxis för det närwarande infördt,
hwilken wåre förre höga beskyddare med nådigt wälbehag ansedt: nemligen at
hwar lärare, då hwarje kunskaps meddelande fordrar sin egen method, får
wälja den ocli efter sine åhörares beskaffenhet ändra den, som han finner för
deras framsteg oeh wetenskapernas tillwäxt tjenligast. At det må anses nog
at examina anställes och bewis meddelas öfwer studerandes skicklighet, då
de dertill sig sjelfwe anmäla, i synnerhet som dessa omdömen ej kunna blifwa
af eder kongl. Höghet såsom academiens höga caneeller okände, då så wäl
Consistorii Academici som faculteternas bok till cancellersembetet altid skola
insändas. At med förteckningen på professorernes åhörare, [som] wid slutet af
hwar termin insändas, då må diarier få följa som nu skedt, eller, som det
samma är, upsats på den delen af wetenskapen, som den termin blifwit så i publike
som private leetioner föreställd, då af rector och decanus intygas, at ei någon
af de föreskrefne lästimarne af den lärande utan laga förfall blifwit försum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
