- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Bihang 5. Handlingar 1777-1792 /
224

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

thronen, ehuru något förut, genom cancellers brefwen af den 25 Martii och
l:ste November 1784, consistorium academicum emottagit nya föreskrifter,
i synnerhet om sättet hwarpå lärarena borde föreställa och handhafwa de dem
anförtrodde wetenskaper.

Det är långt ifrån consistorii academici tanka att wilja klandra dessa
författningar. De äro gifna i en afsigt, den consistorium academicum aldrig
kan uphöra att högakta, och ingen af dess ledamöter kan någonsin glömma,
att lydnad för förmäns befallningar är den första medborgerliga plikt, i
hvilkens uppfyllande de böra gif »va den deras underwisning anförtrodde ungdomen
efterdömen; men då consistorium academicum inför Eders Kongl. Höghet
fördristar sig i djupaste underdånighet nämna, att en del af desse författningar
blifwit i sitt handhafwande omöjliga och emot sin afsigt stridande; wågar det
i anledning deraf Eders Kongl. Höghets allernådigste ompröfwande i lika
underdånighet underställa några utwägar, som consistorium academicum af
erfarenhet trodt sig finna mäst tjenliga til det ändamålets winnande som berörde
författningar åsyftat, hwilka Eders Kongl. Höghet nådigst torde finna ej wara
påfundne att undandraga lärarena någon nyttig ämbetes plikt eller minska
deras beswär, utan af omtanka för ungdomens största gagn och
wetenska-pernas bästa.

Det synes emot sakens beskaffenhet stridande att för alla wetenskaper
och kunskaper, som wid en academie böra föreställas, föreskrifwa en
gemensam underwisnings-method: den almänna erinran wid föreställnings sättet
wore tilräckelig, som professors eden til en del innehåller, att läraren skal undfly
onödig widlöftighet och onyttiga finheter, samt att han på den kortaste tid,
som efter den wetenskapens beskaffenhet han har att föreställa, utan skada
för dess fullständighet och begriplighet, möjligt wara kan, går den igenom i
sina föreläsningar. Äfwen så litet tyckes förestälningssättet för hwar särskild
wetenskap kunna genom någon beständig föreskrift stadgas. Efter
åhörarenas insigter och behof, så wäl som efter egna tiltagande kunskaper och i
undervisningen förwärfwad erfarenhet, behöfwer en lärare, om han skal kunna
göra alt gagn man af hans åtgärd har rätt att wänta, full frihet att wälja,
ombyta och ändra föreställnings-method. Det skulle i synnerhet wara för en
om wetenskapens tilwäxt nitisk lärare tungt och för de af hans åhörare, som
sjelfmant wille öka sina kunskaper genom de almänna föreläsningarnas
afhö-rande, onyttigt, om det föreskrefne läse sättet ej wore passande för dem, för
hwilka den academiska underwisningen isynnerhet är inrättad. Såsom om
lärarena i de lärda språken skulle åläggas at bestrida sina almänna
föreläsningar på det sättet, att deras åhörare skulle under deras upsigt och correction
explicera någon auctor; deraf skulle hända, att de, som med rätta wäntade
genom en professors åtgärd få weta det de med wanlige hjelpredor genom
egen läsning ej så lätt skulle kunna finna i critiken af språken och philologien,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/b5/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free