Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
liga vis öka inkomsterna vid sin köpta syssla ocli, för att göra densamma högst
vigtig, vid alla möjliga tillfällen visa academiens lärare väldet af sin arm ocli
skaffa sig utvägar att igenom författningar kunna chicanera och fuktla
professorerne, med ett ord förvandla dem till skolmästare under sin spira. I en
lycklig stund för academien uppgick en ny sol för Upsala, då högstsal. konung
Gustaf nådigst tillät rikets kronprins att åtaga sig cancellariatet. Ingen
vetenskapsgren har under denna sednare perioden blifvit generad, ingen lärare
cliicanerad, icke ens påmint om »försummade skyldigheter». Alle hafva blifvit
uppmuntrade och hedrade: Alle hafva i lugn opåtalt fått sköta sina yrken:
Inga onådiga uttryck späckat caneellersbrefven: Inga nya författningar
blifvit gjorda utan att inhämta lärarenas tanka och rådslag. Derföre ock alle
lärare under denna period täflat med hvarannan att uppfylla sina plikter,
och äfven hvar för sig att göra mer än de opåtalt kunnat göra. Och det är
denna lyckliga period, som academien länge önskar att få njuta.
Ibland de cancellers författningar, som utkommo under perioden
emellan Gustaf III:s och Gustaf Adolfs cancellariater, och som vanära sin tid, är det
t. ex., att professorerne i de lärda språken borde låta åhörarena explicera
sjelfva. Om professores vid academien således skola förvandlas till scholmästare
eller högst lectorer, hvart skall man då förvisa de gamla karlar, prester,
ma-gistri och docentes, som åstunda veta något nytt i vetenskapen om forntidens
villor, om sättet att efter nyare critik och fullkomligare kännedom af
Orienten, dess språk, seder, smak m. m. handtera bibliska språkkunskapen, om
läsarternas stadgande i en gammal text och versioners brister och
ofullkomligheter, om brister i lexiea, om hjelpmedlen etc. etc. Skall då en annan
högskola inrättas än Upsala, der detta allt skall utredas i allmänna föreläsningar:
eller skall det allclrig läsas derom i Sverige? Skola gamle karlar gå upp i
föreläsningar, för att blott höra ungdom dåligt förklara en auctor i de gamla
språken? Academiska föreläsningarne äro icke inrättade för mindre kunnige utan
för mogne lärdomsidkare, och constitutionerne bjuda att professorn skall läsa.
Det vore en skam för academien, för svenska litteraturen oeh äfven för mig,
om det komme till utlänningens kunskap, att professorn i österländska
philo! ogien i offentliga föreläsningar låter ungdomen explicera för sig en bok, som
behöfver så mycken crisis och pröfning på språkets sida som t. ex. hebreiska
Bibeln. Ingenting är lättare för professoren. Han behöfver då lik en
skolmästare icke præparera sig till sina lectioner. Men vill han sjelf använda flere
timar att bereda sig till livar lection, så måste det vara ett teckn, att han vill
upparbeta sin vetenskap. Om mina utgifna öfversättningar, hvilka äro
resultater af mina academiska föreläsningar, ega något verkligt värde framför de
förr kända, så är det säkert att de icke egt detsamma, om jag ej behöft hålla
föreläsningar, utan studenterna skolat, explicera ur skriften för mig efter dåliga
versioner. Och skulle jag rätta dem, så blefve mine rättelser ändock icke
annat än föreläsningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
