Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fasrde Boise-e.- " 179
Min Faber, sade Adalrik, med tårar i ögonen: Hii-
ru lycklig är jag-s at ester fd många olycks stormar, som
gådt öfwer mitt hufwud , liter fä fe dig! Dig! Som war
min endaste tröst , min hamn och min tilfiyckt , när en fä
gräfelig storm upkastat sig til mitt förderf! Jag ser du är
sårad; Meri twifiar intet, det ditt hierta ofta mera blödt för
mig i mina olyckor- än deßa såren i dag giordt. Jag lef-
wer efter fä många Armenien-: Jag lefwer: Meri såg mig-
Kan jag lefwa med nöje? Huru mår Freidifa2 Kan hända
Oder skäncker henne så digra nöjen, forn del instanckst för
mig elende och medar-värdighet Det önskar jag. Hermes
stillhet stal lindra tyngden af min olycksbörda Huru ar dec?
Aldrig må lyckan förefall sig , at trycka och förfölja altdet,
som är öfrigt af Hialmar 7
Här suckade Angantyr- och hans hierta lycktes ur nöjets
armar siunckas nid i en·«afgrund af sorg och grämeler Hu-
ru ömkeligitar del mennistliga lifwet. Det delas mellan lust
och olust. Des nöjen äro aldrig fiilkomliga och i lyckan är
altid en brist. Lycklig den, som lärde wara sig lik i alt, och
-med ett stadigt sinne fegra öfwerlyckoneö ostadiga Skiftem
Min Son,«fwarade han; Det arv ännu några sår, som
strida i mitt Bröst. Lyckan har ännu intet helat alt, hivad
hon rifmir. Jag tvil uprifwa Minnet af mina sorger och
stiga dig nägot,«"l)warigenom ditt hierta stal röras och förkroßas.
Aldrig kan en Moder så ängslas , när hon nödgas fe sin
endaste Son af tvillaste Diiiren i Skogen sönderfliias, at
· Z 3 icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
