Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329 Adalriks och Giöthildaa Äfweneyr. v
kärleker dygden, och wördnad for Lagarna allena s, hwari-
genom de på et liusiigt sätt twlngas at glöm wal. Men «
snår deras gäng blifmer tung: Nätran deras rächningar ka- «
sias i oordning-: Rar deras ofkyldighet tränges: Deras store- j
ka— blifwer kil swaghetk och deras wifshetfürblsindas.- Då wor-
«-da och- knjssakde en ewig och Alsmächtig hand-, och gå utan 1
pock och-knot, dljt som han ledet-. De sruchta ingen annan .
olocka., ar den enda allena , at gasta något inot dygden och -
saniwetet. Och det kunna de anda-ism -
Dessa tanckar giorde sig Adalrik uti sin träldom. Haiti s
war nögd med det kil-tänd-, i hwilset hans öde hade fastt- bo-
notm och stod i en stadig beredelse mot döden. Ju wißare och -
närmare des ankomst syntes wara, desto mera arbetade han T
at så sorskansza sig , at han nian förskräckelse mätte kunna -
mottaga denna densidsta och äfwesn den största de dödeligfas -
fruchlam Men» min-hade- es lyckan uttömt uppå honom ;
alla sina-flott Hans dagar sskiillse förlängas, at kunna ge-
nomgå siejra äfwentyr, som förestodo, och han borde tagas ur .
kitt träldom, at åter fängslas och öfwerlåmnas i sin bittraste s«
siendes händer. Regner, hwilken hämden med de för-skräcke- ·
ligner föreställningar af mar-ter och etende plägade, hade in-
gen ro. Alta hans laster tågo som en eld och- en glöd uppä
hjertat, och hans samwete war fäsonp en böld-, hwilken« smed
och märckce. Ett bett ntaf ormen: Et stings as törnet i oma- -
·ste ögat smidet-: Men bittrare kvar den sveda, sota han kän- —
«de innom sig. En knapp ull märckrm En skymt om natten-; «
Ein. hastig syn uti dromem Et susande lösf uti ikonen- och ännu «
smeta, Hans egen skugga, satte honom ofta i ytter-sia förskräc- ·T
tel-se. Han lnfnade efter alla nnckten och alt hivad han hor-de
förökade hans- oro- ocly bekomma-. Nastan på ens tid nosan
nade han bestiges-Hjalmars barn, der de· lågo i sina enflnza «
fkogar och skrym-flor fördolda Hari hörde det Adalrik kvm —-
- » en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
