Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sp Sieeee Brooker-. - - zz9
sdning skulle fött-råda honom i den största fahran. Han giömer un
dan en fiendes torrde, den , som skulle snart öswerlamna honomi
sin grymmaste fiendes händer. Han skonar at trampa hufwudet
på en orm, som tillika med sina krafter-, skulle samla wrede och bit-
terhet-, och intet fruchta at förmätet stinga honom i sielswa bröstet-
När han emot Thielwar, hade betygat den ömaste kiärlek och wi-
sat honom all den hielp han kunde; gick han tilbnkatil Hallvor-
som mötte honom med utsträckta armar, omfamnade honom och
sade : Jag siannerHinlmars osörltkneliga son af hans bedrifter.
Förlät hwadJUg felat, och förgiät hivad du lidit. Jag har med for-
undran sedt den kiärlek, du burit för mig, då jag ännu stod-i mitt
sehl : Och hata-mig nu intet, då jag bet-anaer- at jag det ångrar-.
sDin fiende har fodrat dig ur dessa skogar, at känna dig och döma
oswer ditt öde. Det ar, at utstötta ett blod, ester hwilket han så
lange törstat. Men jag wil haldre se hiertaa slitas ur mitt bröst-
ün dig förrådas i sa grymma händer- Med denna min arm- och
om så more, med mitt egit blod, skal jag tienndig. Ester dessa ord
gick han tilsitt stott, och den öfwerständna fahran ansåg han nu
mera sasom en mild skickelse as lyckan, i hwilket han tvunnit det o-
skattbarasie bytet« Twähiertanz storai dygd, itrol)et och mans -
dom- med hwilka han sig försonat. Och Adalriks himmel tycktes
tvål äter klarna , men skulle straxt sweoas i de smartaste moln. Det-
takorta lugn war et förebod til en större och fahrligake strand, som
sig emot honom upkasta skulle.
— De förändringar , som lkedt nti Norden , delade hans sin-
snemellan ätskilligatanckar. Domar war honom blid, men Giö-
thildawarocksö förlorad. Hanhadeiutetat fruchta sörhanswre-
de, men måste doeh sruchta altäwad henne under siychten möta kun-
de. Han tville gå och til erk usla för all Biarlek , kasta sig för hans
sorter, men han skulle ej utan grämelse kunna se i hans anstchte all
den sorg-som hennes siytht.söeorsakat. Derum, der han aldrakle
sedt en sa stor, och med alla dygdår utsirad skiönhet, skulleendasts sork-
c 2 lx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
