Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxx «-
— .y"« -
« mysa-. – OrtondeBokem 419
FI -i »t– - !
«;"Tss:be(gkonktztft-Sätt wetlden i förundran ölstver ditt mod , och tvis-
I«·,- WMlhse ditt sinne med sina strålar. Men nu: sio· in-
,«, itde Sward, sotn äro ämnade til ditt förda-sköldars
Mak ditt hufwud. Fty frän ett tum, som är Ytsedt at
Mai-ditt Blod. Fly, at ditt Fotck må en gång sagan-sig
Wüggan as din Thron. Hilldurs Lis står i sahra, och hon
-"" v’ntat: sörgiaswes dm hjelp. Audin tillåter at det sår, som
du fädt af Rtsanöth gror ttlhopa, och hans egen hand wtl
det heta. Flo. Gä oförskräckt mot alla okockon Det ar
en dag, då du ester alla dina arbeten skal fägna dig ät en
stilla ro, och en linsiig hwila.
Derwid ätermände denna röst, och han tvaknade.
Den förskräckelse, t.hwitken han warit, sörswantu och han
eftertanckte hos-sig stels det han hörda Swedan tvar sör-
swunnenas sarett kiötstet syntes renat, ochhan såg en skada,
som eljest war obotetig, nn snart wara helad. Dettvar lj-
kassotn en osynlig hand befordrade des helning. En stråla
af wisheten uploste äter hans sinne- och det gamla modet,
hwilket få många fahror föracktat, begynte äter at- födas-i
hans-hjerta. Hans sinne lättades frän en.- odtageltg tyngd
as«sorger«, och en fägnad tyste öfwer hans Sial. Han lyfte
händerna mot Httnmclen til at tacka de O.dödelt"ga-,, som-ha-
de för honom en sa nådig omsorg. Han gick tik en annan
sida af Den, och såg der ett Skepp, som med snlla Seges
gick fram mellan Böljortm. Han gas dem, som der uppå
woro, ett tekn, ock de mätckte honom.- Han blef as dem
mottaget-, och lämnade det rum, somhanss Fiende utsed« at
bltswa af hans död ewig bekant.« Det war en klarnan, och
ides skymning« sög han ännu de Berg och Skogar, som be-
täckte denna O, nätRegner kom at mörda honom. Denna
sökte honom öswet hela Den, men han war sörswunnen. . .
’ Gogs « Hnn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
