Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«-.:P’..—- v . , - · - .’
4320» , Adalriks och Gickchitdas Asa-enens »
Han föll då ur sin mordiska srögd tilhaka ik-«
ängslan och tärande qwahl. Ach! bistra Ode, si-
Achl J grymma Mackm, Fiender af all min koj-’ »
endast sägnen Edet ät mitt elände. Med samma nit-;-
· sörswaresw hans Liss, läten J haswa beslutit mitt fall o
de-rgä«ng. Alla mina snaror åto å noo brutnas Han lef » .-
til min frucktan och til mitt straff. Han fivr nu , men kom
mer mät en gäng tilbaka, och hela min olycka med honom-
Min hand har-skelat i det slag, som jag honom ämnat, men
hans skott skola krassa mig til mitt sall. Det står då intet-
mera igen, ån at afbida alt hwad jag igenom mina egna
laster förtjenat. Ach! hwad jag ar olycklig! Hånmden ho-
tar mig med tunga hoiior: mod spott och föracku ia, med
dm bittraste död, och. mitt egit samwete säjer mig- at jag
är det wärd-. Jag smakar nu det förgift, som lasterna med
sig föra. De smickra men sära med sitt smicker-. Mitt les-
tverneär mig bittert, och min död förskräckelig. Jag av-
ledsen at lefwa, och stucktar at d.ö.. Så klagade han, och
Kimbrerna sörgde at Hjalmars Son sa snart sörswunnit un-
dan deras ögon. Rycktet, somaldrig tiger, berättade för
dem, i hwad sahra hans Lif hade stödt. Det trodde de, ty
det liknade hans trolösa Fiendeogrvmhet. Men at hans Odd
friat honom ur deßa snaror, föreföll demsasom en dröm al-
lena. De stucktade det hans Lhcka tröttnat at frälsa honom
ur så många sahror, och woro tröga at tro sitt hopp och sin,
önskan. Wi hafwe nu sielswa sedt, sade de , huru märd han,
är at älskas, och sir-ar tages han bort undan wära ögon-.
Wi haswe sedt han-s stora dygder, endast at wi skulle kunna .
sörja-, xom sig bordk. Wi wete nu shuru mycket wi med ho- »
nom frlorat. Han har segrat för oß. Wi niute sruckten
as hans seger, men han måste sielf salla. Han kom endast
ar genom sitt Blod och- sin Död förskaffa oß någon trygghet
i mäta Hyddoa Denna lilla hugnad, som tvi ninte iäalt
s– — . · el n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
