Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jo« Adaikies och Giöchicdas ÄfweiicyU
· Det war hans fördes-sy fom drog mig på sall. Jag
hörde intet hans famn, så snart, som jag gick at kasta mig -
i en lika nöd. Tho..rdis-»med hwilken jag delat mitt harta-
och lefwat mina måsta Abr uti ett oförstördt förtroende, låg -
med rinnande ögon för mina fötter. Wip de stuckter, som »-
hon fran1·btirit·af sin arved: wid- den kiariek, som förenadi
tvära hiertane bad hon, jag ikulle ikona mina gråa Hår.
Jag behöfde intet förkorta ett Lif, fom af sig stels-snart skulle
utstod-nm Man Söner stodo omkring mig, och det roar-den
enda gång, fotn- iagimårckt her dem någon råsddhoga.- De
woro öma om mitt Lif, som i sin undergång skulle draga ef-
ter- sig alla deras Lif. Men det war förgsåiiijzes, «osl-’yldighe-
ten stod« nti inbra, och kunde hon intet gensöm mig frälsas-
borde hon doch af mig få sitt wälsörtienta toford på sitt stofts »
Jag hade intet mycket at leiwa efter, och min stnnd wore
åndåssnart kommen. Jags wore n-u«- nögd at dö , om mitt öde ·
sfvdrade mig. MinaSöner wisllie följamigyssmen de måste
trösta« sin -Moder·· Det« war- min befallning-,hwilkeiddemåss
ste lyda, så mycket mera-som de trodde det warciv defsidstty
som jag dem i werlden befalla skulle. Wi ikiigdes med den
ömhet, med» de ord och de suckar, som skulle wi aldrig mera —
råkas. Faren mät, mina Barn, sade jag. Giömmen siat-est ,
bort Edet Faber. Gå i hans fotspår; och om fä tränger« låt
det wara Edet lust, at dö för Edert Fådernesland. -"
Regner kunde- intet utan förundran se mig, då jag ef–
ter få många Åhr åter kom för hans ögon. Långt ifrån alt
hullet-och oro, hade jag nött mina dagar nu en -lång«t"id-sji
en sian enslighet Min måstaomsorg hade nu warit at tips-
fostsra mtnaspSönersi dygden ,. at- når jag tvore gången utm-
wexlden’, ännu- genom dem kunna tiena och gagna mitt Lagn-
och mm Konung. Hwad åstundar Hetbrandy sade han, äf
«·en Konung, den han påsså många Ahr intet metat se? Paks
. . — — om-
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
