- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
264

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2564 Adalrik-— och-"Gie!rhildas-’s Äfwentyin «

Faderwore sä· näta. Dä skulle han antingen tillåtit henne
at så gä, och kasta sig sdr hans fötter; eller ock ssknlle haft
eviga det han racknade alla hennes stickar och tätar söt intet-.
P det förra sättet skulle han pil en gäng-.l)afwa-förloen’t
alt. hopp at så aga hennes Wore hon uti fullkomlig frihets-,
skulle hon aldrig gä isrän det Löfte« som wnrs honom bekant.
Finge ock« Domar råda henne, skulle ei Thielwars Son
haswa deras någon fördel. Hade han ock assiagit henne-s be-
gtarnn at se sin Fadery skulle hon dertgenom npretao at söt-i-
smä hans tia-elek. Ett sådant twäng,« som han brukade,v skulle
giütsa henne ömake om sin frihet, och hennes Fadetss Segest
torde då förringa hos henne wärdet as hans malmer-nian "·:

Längt istän at nämna den segrande Fiendens Naman
swarade han: det en obekant Fiende saluts-inuxiJStadem
Den bote intet annat med fig.-än vmord jospchxgtlvlthky «D-e.tl s
skonade ingen ålder och intet Ktön. ««;Sä ;nj·o-cke1tl·»’gtnfikhetz
som han öfwade «uti sin Seger, wore knaptjljötdukth Not-
den. Han slog de wärnlösm och trampade dem, som kasta-«
de sig för hans sötter at dedia om, nåd. Ett saseltgare kis
Hade Gsudatne aldrig brukat at straffa ett olyckligt och straff-
wardfgt Folck. Han komme oß hwart ögna-blick närma-rep
och det wore tid at sråcsa cß genom stvckten.· Föllo tvi- ho-
nom uti ögonen , så wore ock intet hopp at undwika hans
handen Wi borde sid- fä stamt wi ei tville sörräda mäta
egna Lis. Alla, som dordt giöra motstånd, woro redan slag-
na.,. och Segren hade nu en stund warit hans. Och tvi sit-
Zo honom redan, hwaeest han kom uti blodiga Wapn, full

sed tvrede och stolt af sin Seger. En Guda-Mackt, som
sörfölgde oß, jag wet intet hwilken, sök-bl.lndade tvära ögon-,
id at rot intet kinnde honom. Han tom til at- förtoßa o ,

och tvi fördömde all den grymhet ,«som oß ont hon-om ber- t;
. ta


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free