- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
295

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fiortonde Bokem « 295



Det war lätt at märckw at denna Herdinnan, som
nu redan en tid warit i deßa Lundar bekant, ei kunde wara
Giöthilda, som aldraförst i de dagar kunnat ibland dem sy-
nas. Jcke desto mindre npwåxte hos Heidrekur och Asmnnd
en lust at med egna ögon betrackta deßa, som sörmodeligen i
Herdadrägt welat fördölja sig för Lyckam som dem tilsörena
förfölgu Det war hos dem ett sörwett at se, om de wate-
keligen förtiente all den tvördnad och det beröm , som« blef dem
gifwit. De bleswo förde nid pli en blomstrande Ang, som
roar med grönskande Skogar och Kullar omgifwen, samt af
en klart rinnande Bäck genomskurem De drögde intet lån-
ge, förr ån de sågo enHerdh som fram för sig dref en li-
ten men dock renlig Hiotdy som nu skulle dricka af den klara

Bonan, hwilken med ett stilla susande rullade fram öswer

Slätten. Hans gängoch hans åtbhrder woro större än det
stånd uti hwilket han lefde. Han gick fram för fin Hiord
med samma stolthet och anseende, som en Ansörare fram för
en segrande Har. Han bar sin Herdastaf med samma be-
haglighet, som en Konung sinSpircn Då han förde fin
Hiord, kunde man uti honom cgeniianna en, som war född

at styra ett helt Folck.

Utmed honom gick hans Herdinna, som war intet min-
dre. Hon hade nu stels welat låna någon prydning as de
Blomster, som hon bar, och hennes skiönhet war så stor, at
den kunde pryda en Krono. Hon war behaglig utan alt
twång, och fri med alt behag. Hon hade uti sina ögon-en
kraftz som ttvtngade hiertan, och tillika en blygsamhet, som
sörtrot sina Segrar. Hennes hår woro knutna uti läckar och —
instämde med en krants as Blomster. Rosorna tycktes rodna
utaf blygd, at hennes fägring tvar större, och Liljorna må-
ste föröka ssin hwcthet- at de ei skulle bliswa öfwetwundnes

P p Hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free