- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
347

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Femtonde Basah 347



tvaga sitt Folck. ödan upmuntrade dem-med sitt exempel,
och med sin försicktighet lättade han ofta deras ntoda. Hans
frikostighet underhöll altid de Perfoner, som woro fkickeliaa at
anlägga ett förfwarswarck, och aswen miste huru ett sådant
lättast kunde twingas och skadas. De hade lärde honom ast
gå under Jorden, och ofta segra innan hans Fiende fådt ho-
nom i ögonen. Han förde nn med sig en fwärm af muntra
Kiömpari som alla woro kladda uti smarta kläder. De boro
i sina Skiöldar en malten dödsskallm under hwilken kivenne
nakna ben woro i korsa lagda. Genom en födan rustning
wille de föreboda sina Fiender ett säkert nederlag, och med
fina sorgekiader wisa dem en abra wid deras fall- dö de tock-
tes det-igenom beklaga deras död. Uiom deßa, fom alla wo-
ro til Häst- och foro fäfom en blixt omkring Fältet, förde
han med sig Oita tusende, som woro wahna at strida til Fot,
och aldrig lämna det rum, som de en gäng i striden intagit-
förr an de bestanckt det med sitt eller ock sin Fiendes Blod.

Der war Giötrih som war en Kiämpe i sielftva
blomman af sina öht. Han hade af sin Fader mottagit ett
förderfwadt och förfwagadt Folck, men nu giordt det dygdigt
och mäcktigt. Hans förnämsta omsorg hade nu en tid warit,
at giöra dem mätteliga och tilhärdade isalla sahror. Han
hade afikurit för dem alla ämnen til wällust och »öfwersiöd.
Han lät rikedom och ymnoghet bo i deras Hyddor, men
dock endast tiena dem til nödtorft-. Yppighet och fåfänga blef-
wo intet allenast med böter, utan ock med försmädelfe straf-
fade. -De gamla lät han i ro bruka Jorden och mörda de
stillare siögder; men ungdomen höll han i stadig öfning.
Assißa åhr borde de alla nidlagga i de friare konster och de
nodigste wettenskaper. De som ledde sitt Blod frän högre
SMSat-, och woro af Lnckan understödde med nödiga medel-
mäste töra dec, hwarigenom de kunde bibehålla sina Fådezrs
« « XP 3 frågv-

v

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free