Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femrande Bokem 363
Det war mät intet utan, at färgen i deras- ansickten
sörwandlades, när döden med sin kalla hand tog sin tderas
h-iertan; men så mottogo de dock( det sidsta säret-med«-ift-imo-
dighet. De flöto i sitt Blod, och deras Siäl gick genom
såret ur sin käcka thda Sllsom twenne Blomster, hwari-
sinöhwsita blad Solen med röda strimmor blandat. När de
brytas af sin stielck och falla til Jarden, behålla de mål sin
sarg, men deras dusna blad wittna dock, at de ei mer-a- nå-
ras af Jordem Såilågo deßa Bröder i sitt Blod. Deras
ansickte behöll ännu sin mildhet och sin fägring; men Lefwet
hade dock öswergifwitdem,. Alla nsärwarande wande bort si-
na ögon, och det war ingen, som sa kunde twinga sitt hier-
ta, at han längre skulle kunnat åskåda .ett,s-säspömkeligit Offer.
Oswer helaStätten hördes suckar och klagan, och- hetaste-ö-
mar af tärnrsiöto tll de siarkkades Blod. Erk sinne, som ei
ar grymmare, än ett Wllldiur, kan intet sutan rysning på-
minna sig detta, och en Fjäder, som ei år wahn ast doppas i
Blod, går aldeles frän detta grymma Altarety på hwilket ei
en helig Eld mar upkänd för Gudarna, utan snarare en låga
as afgrunden, til en fägnad för de der boende Aage-Andan-
Hlmmelen, som mar derösmer förbittrad, samlade åsn-
nu mera Skoaroch Moln tilhopa, kil at fria sina ögon från
en sa ömkelig syn. Tll ett prof af des wrede, bleswo ljungan-
de- Eldar sände utur Molnen, och slogo öfwer deras hufwu-
den , som«utgiutit-så oskyldigt Blod. "Hsel«a skurars-sas watn
strömade oswer marcken, som snart skulle flyta i-era·s· Flodesn
Detta nödgade de stridande Mackter, at hälla sig under sina
Tatt; men knapt hade regnet och oswadret stillat sig, när de
gingo fram uti ordning, och Ludrarna begynte tll at truten
Halldam som nu i sin förtwisian war fräck och öfwermodig,
gick fram för de sina. Alla hans sieg woro förtwjfladey och
wrede och harm brunno i han-; ögon. Det tal, som han höll
- z z kil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
