- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
389

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.





Femednde Bokenx 389



flyga deromkring, men kunna ej komma til dem. De fasta
snaggar- och· flätade rits hälla detn tilbakas Så gingo deßa
twenne Hteltars Deöruntto titaf luft, at frälsan sik olycklig
fkiönhet ur sina Fiendersj händers och» tillika utöfwa på deßa
en rättmätig hämd. De sökte at sinna« en övning genom
hwtlten de måtte bryta sig tn , men al deras iiiöda war utan
nytto. De hade hördt den förfandes fttckary och trodde hen-
ne redan styra i sitt Blod.v se hörde siaren as dem , som
gingo derinne, och hwilka de redan förklarat för sina Fiendere
men de kunde få litet uträtta ttl de fednares straff ,- fom ttl
den förtas fortvßning.- Sedan de förgiafmes förlorat någon
tid, kunde Sigurd Swen intet längre tähta det minsta drögsi
mål. Tillika med Wtdga fattade hatten stor Sten y· hwil-
ken utan fä stora Hieltars krafter eittinde lhftasz De lyf-
tade honom- de kastade honom mot Portew och den samma
förkroßad·es«s Dettagiorde de steka gånger-, och deras ttlbod
lockades tå wida, at de antettgen funna en öpen ingång-

Når de woro komna dcr in, sitgo de ei meta det min-;
sia måtcket af näng Mennifkcor. De gingo in i det rum-
met, hwarest de fedt den olyckliga Skiöna flytet i sina tårar-
och der funno de endast den Dolcken blodig, font hon hullit i
sina händer, men hon warswnnnen undan deras ögons De
sägo det tillika enström med Blod-» som ännu et hade alde-
les stelnat. ·De stadnade uti förundran öfwer alt· detta, och
begynte at oftverla ga med hwarandra alt hivad de hade fede.
Hwad wore det wtl för Skiönhet på Jorden, som mitt i sin
djupaste sorg ägde ett-fä rikt öfwerstöd af alt behaglighet? »
Utan Giöthnda allena, om hwilken« rycktet med förundrat-« «
talade. H·tvad KonungasDotter i Norden kunde klaga öf-
wer fin traldom, under de mtllaste Stritar- ont icke Gadshil-
da- fotn· stig sitt Lif och sin Frihet att Rodtngets otvätda
händer? Hon allena hade den Fadr» fom kunde flata fixa

gr a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free