Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 «- Adalriks och Mathildas Åfwentyr.
gråa här uti nya Lagrar. Hwem kunde nämna Domars ochf
Adalriks Namn med så mycken ömhet, om icke hon, som
hade lifwet af den förra, och iklanckt sitt hierta åt den ed-
nsare. Hwarifrän wore tvål det Blodet runnit, som r lte
för deras fötter, om intet ur hennes ådror? De hade sedt
det blottade Swardet t hennes händer - och udden mänd mot
hennes bröst. De gäfwo henne redan sina suckar, och klagade
i sina tanckar öfwer« de Odödeltgas grymhet-, som endast kallat .
dem til denna ort, at wara tvtttnen til hennes ömkeliga död-
utan at kunna waga något til hennes förswat och förloßntng.
Att hopp ar ute, sade Widga, at mera se henne bland-
de lefwande, men hwem har förde hennes liflösa kropp bort
undan wåra ögon? Wt hafwe hördt stijm och buller af sil
manga, som warit här inne, och ingen af dem alla wtl nu
spisa sig för tvär syns Wi hafwe wat intet marckt flera ån
en enda ttlgäng til- denna ort ,- men här- mäste dock wara sie-
ra. De lyste med en Lampa omkring sig, och funno« ett
Papper, som starkaste dem iden gtßnjng, som de fattade om .
den St.-lönat "Dee mar uti salta tårar aldeles sucktadt, och
med Gtöthildas Ranm tecknat. Des innehåll war sit bry-
tande, at ock deßa Hieltar ei kunde läsa det utan grammetsai
Hon gas deruti åt sin Fader den sidsta hållning, och innan
döden aldeles bröt hennes hierta, wille hon gifwa honom den
sidsta tacksåjelsem för all hans ömhet och trär-lek Hon tons
Himmelen tll wittne, at då hennes Stat» skulle sipttta ifrån
stroppen-« ingen tin mera smärtade hennes sinne, an det at
hennes dod skulle f rkorta hans Lif. Det skulle warit hennes
tröst, om han mottagit hennes sidsta suckar, och lagt hennes
brutna- ögon tilhopa. Men det omilda Oder, som betöswadt
henneall hugnad på Jarden, hade ock förnekadt henne den
tröst. Dock fasotn hon sielf läte sitt Blod rinna för ähran
allena, och-hon intet dödde. för annat-s an kunna förwahra
. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
