Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Abrahamsson i Teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, är du här nu igen ?» sade Abrahamsson, när hon
trädde in.
».Ta, patron,- får jag göra tre frågor ? Sedan skall
jag gå.»
»Gör gärna så inånga frågor du vill.»
»Min första fråga blir då den: var är det ödmjuka,
nådehungrande sinne, som förr uppfyllde patrons hjärta,
och som gjorde patron så lycklig i nåden ?»
Abrahamsson rodnade. Gumman teg. Hon såg på
honom,- och hennes blick gick som ett svärd genom
hans själ.
»Var? Patron, säg var?» upprepade hon.
Abrahamsson satte sig och strök sig över pannan med
ena handen.
»Det är borta», suckade han.
»Och nu min andra fråga: var är den iver, med
vilken patron arbetade i Helgelse, när han var glad ooh
lycklig i nåden?»
Abrahamsson vände sig åt sidan.
»Borta, borta, även den», suckade han åter.
»Och nu den tredje frågan: var är den innerliga
kärlek, varmed patron på den tiden var fäst vid alla
Imrna-nuels vänner ?»
Abrahamsson stirrade mot golvet. Han teg. Efter en
stund fortfor mor Enfaldig:
»Jag skall svara, jag: den är borta. Patron har
övergivit den första kärleken. O, vilken sorglig förändring!»
Abrahamsson böjde sig ned, gömde sitt ansikte i sina
händer och snyftade högljutt. Det rörde mor Enfaldig
djupt. I sällskap med den eländige och fattige
Nödrop, en son till mor Förlorad, skyndade hon till
Immanuel för att underrätta honom om sakens förlopp. Han
kom genast. Ö, den stackars Abrahamsson! Han kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
