Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norröliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N0RRÖL1V 29
jag sköta om den saken — titta, där går din mördare
till kajutan med brickan.
— Men tror Roos, att jag får gå hem ? För när
fyrmästarn sätter den sidan till, så ger han sig inte en
tum.
— Det blir jag som sköter om den saken, och jag
vill inte ha ditt liv på mitt samvete.
Nu hade folket slutat med sin skaffning i penteriet
och tände sina pipor för att gå ner i skansen och slöa.
Roos slog sig icke i språk med dem. Han föredrog
stewartens sällskap, ty han hade i ett hörn av
kabyssen upptäckt ett stort korghus och hoppades att
det skulle börja dugga ur det litet senare. Emellertid
gick han akter ut och när han äntligen fick träffa
fyrmästaren lyckades han efter långt parlam enterande
utverka att Norrlund beordrades att överta tillsynen
av fyren för natten, fast gubben ansåg att denne som
var yngst skulle kunna göra mera nytta vid äntring
och avriggning, om sådant skulle beslutas.
Och Norrlund gick hem för att se efter fyrstationen,
bitterligen ångrande, att han skrattat åt negern, ty
han ville naturligtvis vara med om arbetet vid ett så
stort fartygs strandning. Men gjort var gjort.
På natten ökade vinden och med den baksjön.
Fartyget blev läck. Och besättningen flyttade i land, där
den tältade. På morgonen kom dykarbåten. Det kom
folk från närbelägna öar och deltog i bärgningen, som
varade bortåt en månads tid. Men det var inte om
den jag skulle berätta.
Mat och sprit och allt lättare gods sattes
naturligtvis i land först, och Roos gjorde sig så ofta han kunde
ärende ditned för att lista åt sig en florshuva. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
