Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderskärshararna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER
också ä han på väg dit: Otur i da, Engström! Fall
lite, så vi kommer unner Tvåmansgrynnan! Ä han på
väg åt Söderskäret, så tar vi’n på bar gärning. Dä
ä den där otäckingen som har byggt en stuga på
Fårholmen mä cementerat golv, som lutar neråt sjön å
tre britsar över varandra på bägge väggarna, å i
ce-mentet ä dä som en ränna, å där ligger di fina
grosshandlarna å super å kräks, dä bara te å luta sej över
britskanten. D’ä bekvämt, men ja tror inte att vår
Herre tycker om sånt liv. Renlit ä dä ju för den delen,
å lättspolat, men ä dä nu ett liv för bättre folk?
Nähäj, dä svor ja å Roddars Efraim på!
Vi seglade på. Det brisade i bättre och ekan sköt
fart.
— Hör han, Engström? D’ä drev på Söderskäret.
Jo d’ä fina grosshandlare dä där.
Jag lyssnade. Men vi hade medvind och Efraims
öron hörde bättre än mina. Plötsligt tyckte jag mig
höra skott.
— Hörde Efraim skott?
— Ja hörde skottena, Engström, fast ja ingenting
sa. Men här blir begravning i skärgården, om di inte
passar sej. Nu ha di skjutet våra härå, dä va så
lätt, för di har inte många buska å gömma sej i —
å så när di kommer mä fina hunna! Fast inte ä di
så fina som Jäger här!
Jäger hade ställt sig upp i båten och nosade nedåt
Söderskäret. Hans öron lyfte sig och svansen viftade.
— Jäger anar faen, sade Efraim. Men di där
derik-törerna ha nog fått syn på oss, så di skynnar sej ut
till sjöss igän. D’ä faen att en inte ska få kunna ha
nåt i fre för såna där deriktörer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
