Adel, präster, smugglare, bönder / 232 Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska panoptikon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska Panoptikon

En marsmorgon i slutet av 1890-talet vaknade ogifte,
vid Trutkobbens fyr anställde fyrvaktaren Johan Emil
Österlund antagligen bara av glädje över att vara fri
från vakt ett helt dygn, ty han hade tjänstgjort för
en sjuk kamrat, som nu tillfrisknat. Han gäspade, rörde
om i sitt röda helskägg ett slag, sög snusdosan, som
låg bakom den väldiga ejderdunskudden, lade in en
mullbänk Swartzens extra prima och drog upp den blå
rullgardinen, på vilken ett fartyg med bukigt råsegel
och fladdrande vimplar hastade fram över ett blickstilla
hav. Han såg ut genom fönstret. Ajaj! Isen hade
kommit med nordosten, ett väldigt band, som sträckte sig
åtminstone en mil till sjöss. Månne det var själ i isen?
Inte på två år hade han ätit sällever. Det vattnade
sig i hans mun inte bara av snuset. Och vädret var
vackert. Solen hade nyss stigit upp och isen brann röd
med blå skuggor i det ljuvliga morgonskenet.

Så lyssnade han. Dörren till köket stod halvöppen.
Lugna andedrag med en aning om snarkning hördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>