- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
242

Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska panoptikon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER

hängt sin mamma i kjolarna. Nu kom storstaden med
alla farligheter och lockelser och grep honom som en
tusenarmad polyp. Han behövde inte länge gå ensam.
På Skeppsbron, vid Sjöbergs plan, på Söder och på
Djurgården träffade han bekanta, som besökt
Trutkobben och varit hans gäster. Han träffade gamla
skeppskamrater — somliga som sjåade och somliga
som hållit sig uppe — och han umgicks med dem.
Men han svinade inte ner sig, ty han hade aktning för
sin uniform, den han ständigt bar. Men festade gjorde
han. Han gick på Mässingsstången och Freden och
Vega och åt stora biffstekar med mycket lök och tog
stora supar. Och mitt i hans röda skägg stod dagen
i ända ett stort leende — han var i Paradiset! Men
om kvällarna, när han kommit ombord°på lotskuttern, låg
han och snyftade och tänkte på sin nittioåriga mamma,
som ännu inte fått silverkryckkäppen och den äkta
schalen. Han försökte göra affär med sitt vax, men
ansåg sig alltid underbjuden. Kamrater försökte narra
honom, och det genomskådade han. Han gick till
apotek, till kemiska fabriker, men alla underbjödo,
och snart skulle lotskuttern gå. Då måste han ta in på
hotell. Och han hade hört att alla hotell drällde av
löss och väggskäktor. Det passade honom inte, ty han
var ren och fin och hade en uniform, som var mycket
styvare och betydelsefullare än någon annan. Den
var lotsverkets, och den fick han inte smutsa ner.
Hur kunde man tänka sig sjöfolk utan fyrar och
utan folk som vaktade och ansvarade för dem? Nehej!
Stockholm passade honom inte. Det var en djävla stad.
Men vaxet? Han gav fan i vaxet. Det skulle han ta
med sig hem igen och göra julgransljus åt mamma av.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adel/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free