Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt politiska läge - Mellan Varangerfjord och Nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLAN VARANGERFJORD OCH NEDRE DONAU 5
Tre gånger i detta århundrade har sambandet mellan
politiska planer och tilldragelser i nordvästra Europa
samt vid nedre Donau och Balkan varit uppenbart. Eller
det har åtminstone bort falla dem i ögonen som ej
betrakta händelserna på den stora politiska scenen med
blott samma slag och ej ens samma grad af intresse som
en nyårsrevy på teatern. Tre gånger — i seklets början,
vid dess midt och mot dess slut. Det är tre blad i
Skandinaviens särskilda och världsdelens gemensamma
årsböcker, hvilka trots tidsafstånden så hänvisa till
hvarandra att de utgöra liksom ett helt för sig.
Första akten.
En allians med vidtgående syften (engelska Ostindien!)
var planlagd mellan Napoleon och kejsar Paul I, när den
senare år 1801 i den ödesdigra månaden mars föll för
den oskrifna paragraf i Rysslands författning som vår tids
nihilister lärt af en föregående tids generaler,
hofdignitärer och andra höga och ännu högre herrar och damer
— paragrafen om tyrannmordet såsom motvikt mot
absolutismen. Mellan efterträdaren Alexander I och Napoleon
blef förhållandet mer och mer ovänskapligt och snart var
den förre hufvudman i den tredje koalitionen mot
Frankrike. - Napoleon slog österrikare och ryssar 1805 och
kastade den preussiska monarkien öfver ända 1806,
hvarefter följde en ytterligare kraftmätning mellan honom och
Alexander. Men sedan västerns kejsare slagit österns
kejsare vid Eylau och med den nya segern vid Friedland
den 14 juni 1807 firat sjunde årsdagen af Marengo, så
skedde den märkvärdigheten vid det namnkunniga
kejsarmötet på flottbryggan i Njemen vid Tilsit att Alexanders
fientlighet nästan i en blink, tre fjärdedels timme enligt
högstdensammes egna ord till hertigen af Rovigo, kastade
om i en glödhet vänskap — hvars afkylning skulle börja
mycket snart.
Aret förut hade krig utbrutit mellan Ryssland och
Napoleons bundsförvant sultanen. Talleyrand, som ville
en fransk-österrikisk allians mot England och Ryssland,
förordade att Österrike skulle få bemäktiga sig
Donaufurstendömena. Detta skulle väl ha hjälpt till att försona
Österrike med de stora förlusterna i Pressburgfreden
1805. Och därjämte skulle därmed en stark, skyddande
regel blifvit skjuten för den Höga porten, en väl bevakad
bom upprättad på Rysslands härväg ned emot Bosporen
och Konstantinopel. Men alla dylika projekt försvunno
då det nya fransk-ryska vänskapsbandet knöts i Tilsit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
