Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt politiska läge - Vårt politiska läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ADOLF HEDIN
önskan. Vid behandlingen af hr Hedins m. fl.
neutralitetsmotion uttalade riksdagen, genom godkännande af
statsutskottets resolutionsförslag, sin förväntan att k. m:t »icke
lämnar något tjänligt tillfälle obegagnadt att söka öfvertyga
utlandet om att Sverige-Norges sträfvan under en konflikt
mellan andra stater uteslutande skall riktas på att
upprätthålla de förenade rikenas neutrala ställning». Ja,
hvarje steg i den riktningen att åvägabringa en
anslutning till den ena eller andra makten skulle innebära en
öfverträdelse af den neutralitetsgrundsats, som inskrefs i
grundlagen när riksdagen gaf § 74 Regeringsformen den
nuvarande lydelsen, hvilken uttryckligen inskränker
rekvisitionsrättens anlitande till försvar för neutraliteten och mot
omedelbart angrepp.” En sådan politik, som de två
insändarna tillråda, skulle för öfrigt gifva unionen banesår.
För något mer än ett år sedan behagade ni, hr
redaktör, upplåta åt undertecknad plats för några artiklar,
däri — efter en återblick på Rysslands i ett märkligt
ömsesidigt beroende sig utvecklande politik i nordvästra och
sydöstra Europa från 1800-talets början intill dess slut — man
sökte karaktärisera de skandinaviska staternas läge under
nuvarande internationella rättslöshetstillstånd, därest krig
utbryter mellan de militär-stormakter som äro deras
grannar. Här påpekades att efter och i följd af Krimkriget
Rysslands traditionella framträngande mot Konstantinopel
och Medelhafvet hämmats så kraftigt att det måhända är
för framtiden omintetgjordt, att därför det sedan långliga
tider med utvidgningen mot sydöst parallellt bedrifna
framryckande mot nordväst kan komma att synas så
mycket angelägnare för att vinna hafskust och hamnar åt
det omätliga och omättliga europeisk-asiatiska tsarrikets
inlandsmassor, att denna sedan 1852 åtminstone skenbart
hvilande politiks förnyelse skall mana Tyskland att genom
motsvarande förvärf af hamnar och af herravälde öfver
= Mig veterligen har man ej offentligen omtalat hur det gick
till att första kammaren resignerade sig till att bifalla denna lydelse
af paragrafen, en lydelse, föraktlig af två olika skäl — innehållet och
förslagsstållarens namn. En ledamot af statsrådet, som 1883 i ett
offentligt föredrag sagt att vi ju aldrig skulle komma att föra krig
utanför egna landamären, men som vid urtiman, stödd på vissheten
’om sin höge protektors, Ölandsrepresentantens, frontförändring, jämväl
i den saken fört ett annat språk, dolde ej sin förbittring, sedan
andra kammaren bifallit förslaget till ny redaktion af § 74. Och en
annan af konungens rådgifvare gaf på »Arenan» till känna att han
icke skulle tillstyrka sanktion. Men efter att de båda varit kallade
till Stockholms slott hade de en annan mening att privatim meddela
första kammaren, som därpå i aftonplenum biföll den text en
Stockholmsrepresentant föreslagit och en Skånerepresentant betecknat som
andra kammarens ultimatum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
