Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDIG NEUTRALITET 47
den förutnämnda bestämmelsen i Congo-aktens art. 10;
Congo-staten har med åberopande af denna art. förklarat
sin neutralitet. Och att det är i fredstid man skall
förbereda freden, enär det kan bliva för sent, då krig
utbryter eller är nära, därom har för ett par år sedan furst
Bismarcks organ Hamburger Nachrichten, på förekommen
anledning, erinrat Danmarks regering. Ty — hette det
— när krig står för dörren, kan det gifvas någon makt,
som finner mot sitt intresse stridande att erkänna
Danmarks neutralitet och hellre förekommer än låter sig
förekommas af en fiende, som befaras vilja använda
Danmarks territorium till operationsbas.
Påminnelsen har ej mindre tillämplighet för Sverige,
särskildt med hänsyn till dess vid ett Östersjökrig mest
hotade del. Redan för mer än tvåhundratrettio år sedan,
1665, uttalades i riksrådet bekymmer med hänsyn till det
»för anfall öppna Gotland med dess blott alltför många
hamnar» — elfva år därefter föll det nästan utan
motstånd i amiral Juels händer — och under de olyckor,
som Carl XII hopade öfver sitt land och folk, var
anledningen till oro för Gotland icke ringa. Påminnelser
om faran hafva sedan förekommit mer än en gång, ej
blott 1808, utan helt nära den dag, som i dag är. Och
faran är nu större än någonsin. Ett Östersjökrig mellan
två eller flera stormakter skall numera, efter allt hvad
man kan våga att förutse, ej äga rum under förhållanden
som — med hänsyn till Sveriges intresse — blifva
likartade med dem, hvarunder engelska flottor så ofta
tillförene visat sig vid våra stränder, då de, på en tidrymd
af nittiofem år från Karl XII:s död till 1813, under
tretton somrar låtit, såsom konung Georg I yttrade i sitt
trontal år 1727, »vänner och fiender se och känna
verkningarna af Englands sjömakt». Alla omständigheter äro
djupt förändrade sedan den tid, då Danmark—Norge år
1762 kunde sända ut en flotta å 24 linjeskepp och 12
fregatter, som den ryska sjömakten ej vågade möta. Det
sakernas nya läge, som sysselsatte Carl Johans
uppmärksamhet redan år 1812 och än mera tjugo år senare, är
sedan dess ytterligare förändradt. Af de två stora makter,
som då ägde kust vid Östersjön, hade den ena ingen
flotta, och den andras var vanmäktig äfven mot en mindre
styrka än den, som Storbritannien kunde utveckla på snart
sagdt hvarje haf. Och framför allt, den politiska
situation, som i början af 1850-talet lät oss se allierade
engelska och franska flottor i Östersjön, den är förbi. Medan
Östersjömakternas sjömilitäriska ställning är en helt annan
än på den tid, då en engelsk flotta kunde fullständigt
behärska de vatten, som skölja de skandiniska rikenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
