Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDIG NEUTRALITET 49
diplomatisk konferens, skall förstärka de fredsstiftande
inflytelserna å både regeringar och folk.
* E
pa
Men om denna stora tilldragelse röjer, att opinionens
mark är vorden gynnsam, följer månne däraf, att de
skandinaviska staterna skulle hafva någon anledning att söka
bringa frågan under något slags pröfning af den
förestående konferensen? Betänkligheterna mot ett sådant
förfarande äro ej blott betydande, utan afgörande.
Det är en ej oviktig, men dock jämförelsevis
underordnad invändning, att om konferensen, såsom helt
naturligt vore, afvisar att taga befattning med en sådan
framställning, detta kan ske på sådant sätt, att därigenom
frågans återupptagande i den rätta formen försvåras. Mer
betyder faran af att erkänna eller kunna synas erkänna
en kongress såsom en öfverförmyndare, hvilkens tillåtelse
sökes för en handling, som ligger inom hvarje stats egen,
själfständiga befogenhet — om än en kongress
representerar alla stater, blifver det dock faktiskt stormakterna
som tillägna sig myndighet öfver de små. Rätt till
neutralitet tillkommer hvarje själfständig stat, utgör en
beståndsdel eller omedelbar följd af dess suveränitet;
neutralitet är blott det negativa uttrycket af en hvars rätt
att, under krig mellan andra, vidmakthålla fredsordningen
och fullfölja dess uppgifter. Vi hafva ej att söka ett
medgifvande — och på samma gång mer eller midre
tydligt vidgå, att detta kan oss förvägras — utan vi hafva
att göra gällande en rättighet och fordra att den skall
respekteras.
Äfven i början af detta århundrade, då tvenne
årtiondens krig hade, jämte det gamla statssystemet och
jämviktspolitiken, så omintetgiort all folkrätt, att den
kunde tyckas vara med rötterna uppryckt ur både
åskådningssätt och institutioner, hafva. de mot den store
våldsverkaren, som hvälft Södern upp och Norden, förbundna
makterna så klart och uttryckligt som någonsin tänkas
kan, erkänt neutralitetsrätten, nämligen under
förutsättning att motsvarande skyldigheter uppfyllas. Det
genomtåg öfver schweiziskt område i slutet af 1813, som
Metternich och Schwarzenberg i kejsar Alexanders frånvaro
och mot hans vilja föranledde, rättfärdigades därmed, att
Schweiz — sedan halftannat årtionde så domineradt af
fransmännens kejsare, att det snarare vore en provins
än ett själfständigt rike — ej kunde åberopa en »äkta
och rättmätig neutralitet>. I annat fall säga de allierade,
4. — Adolf Hedin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
