Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ADOLF HEDIN
kommer krigsförklaringsrätten enligt Sveriges grundlag,
såsom enligt Belgiens grundlag och den schweiziska
förbundsförfattningen, till användning, likaväl som vid en
neutralitetskränkning och vid ett angrepp, som ej söker
förkläda sig under panttagandets skrymteri — rätten att
gripa till vapen. Men detta rubbar ej den
neutralitetsprincip, som vårt land erkänt i en utom våra gränser
okänd grundlagsbestämmelse, Schweiz och Belgien uti
internationella akter.
Därest kammaren ej ogillar hvad den för fem år
sedan beslöt, så fullständigar den i dag detta beslut, som
kammaren då ej ansåg oförenligt med svenska folkets och
statens värdighet. —
Hvarthän ha folken kommit under ledning och
herravälde af den grundsats, som lyder: om du vill fred, så
förbered krig. Det är en falsk grundsats, som bör vika
för den motsatta: om du vill fred, så förbered fred.
Samtidigt, men oberoende af hvarandra, har den
franske deputeraden Jules Roche och den ryske
statistikern Blioch — det säges, att den sistnämndes
undersökningar utöfvat ett väsentligt inflytande på den ryske
kejsarens beslut att inbjuda till den förestående
fredskonferensen — kommit till enahanda resultat vid
beräkning af kostnaderna för nästa krig, som Frankrike skall
föra. Den ene har räknat de dagliga kostnaderna till
25, den andra till 26 millioner francs. Under antagande
att kriget skulle räcka 100 dagar blifver denna första
utgiftspost 2 1/2 milliarder. Därtill kommer, enligt Jules Roches
beräkning, en andra utgift (för transporter,
lifsmedelsförråd, hästar, fordon, utrustning af fästningar m. m.) på 2
milliarder under den första månaden. I det hela har
man beräknat, att franska regeringen måste vara beredd
på att disponera 6 till 7 tusen millioner francs. Äga vi dessa
medel, skrifver med anledning häraf en fransk tidning,
som aldrig gjort sig skyldig till några sensationella
meddelanden, äga vi dessa medel, då kunna vi säga, att vi
gjort hvad, mänskligt att se, möjligt är för att förvissa
oss om seger; men äga vi ej dessa medel, då skall en
mot bristen svarande del af vår lefvande och döda
försvarskraft blifva oanvänd. Huru skola vi få dem? Man
litar allmänt på franska banken, men denna bank, invänder
tidningen, kan icke anskaffa mer än en mindre del af
denna ofantliga summa. Vi måste vara beredda på att
vädja till kapitalet; men kapitalet är icke sentimentalt.
Kapitalisterna skola öfverväga, huruvida de böra anförtro
sina penningar åt en stat, hvars skuldmassa i detta
ögonblick uppgår till mellan 35 och 36 milliarder francs. I
den af Jules Roches undersökning föranledda artikeln uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
