Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ADOLF HEDIN
det för alldeles värdelöst, ehuru det utgör en ringa mans
kvarlåtenskap.
När Hans Christian Örsted på de skandinaviska
naturforskarnas andra möte i Köpenhamn 1840 talade om
förening och samverkan af de nordiska folkens alla andliga
krafter till häfdande af deras jämbördighet med de stora
nationerna i det allmänna kulturarbetet, tänkte han ock
på denna jämbördighets betydelse för den yttre
själfständigheten. »Låt,» sade han, »låt sex millioner skandinaver
lägga sin kraft i en vägskål, och sannerligen, man skall
icke finna den för lätt.» Vi kunna nu säga: låt tio
millioner skandinaver förena sina krafter till samverkan i
fred för fredliga ändamål — vi skola då utgöra hvad
jag vågar kalla en fredens stormakt; och huru skulle icke
den förstärka den allians af fredstankar och
fredsinflytelser, som har sin kärna och sitt centrum i de nuvarande
neutrala staterna. Europa skulle därmed vinna en ny
fredsgaranti.
Motionärernas framställning visar, hurusom de stora
makterna sett och eftersträfvat en sådan uti den schweiziska
neutraliteten likasom uti den belgiska. Tillåten mig att
därtill lägga ett ytterligare vittnesbörd, som torde vara
mindre kändt. För nu femtio år sedan var den
österrikiska regeringen — ännu några veckor före detta datum
Metternichs regering! — benägen för eller, för att med
säkerhet ej säga för mycket, skall jag säga icke
främmande för tanken att afstå samtliga sina italienska
besittningar, att afstå från sitt dominerande, frihetsfientliga
inflytande i Italien, att medgifva samtliga italienska staters
förening till ett statsförbund, mot villkor att detta förbund,
en ny stormakt, i likhet med Schweiz förklarades neutralt.
Och hvarför denna neutralitet? »Därför,» heter det i ett
österrikiskt memorandum till lord Palmerston från våren
1848, »därför att Italiens neutralitet vore en viktig garanti
för Europas fred, som så ofta blifvit störd genom krig
om besittningen af detta land.»
Man ser i våra dagar den tanken tränga sig fram,
att det blir de neutrala smärre staternas uppgift att
utbilda regler, organ, former för en internationell
rättskipning. Då dessa stater ju skulle erbjuda förutsättningen
af en fullständig opartiskhet, då de icke rivalisera med
de stora makterna, med militärmakterna, hvilkas
intressetvister ständigt hota världsfreden, så skulle kanske ofta
nog dessas ömtålighet lättare underkasta sig en skiljedom,
den där hade intet annat anspråk på att respekteras än
skiljedomstolens obetviflade moraliska auktoritet samt
utslagets billighet och rättvisa. Från en sådan domstol,
en på förhand bestående domstol skulle mången anse sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
