Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - De 90 dagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 ADOLF HEDIN
eftergifna grundskatter samt rustnings- och
roteringskostnader. Detta är något nytt, som först tullregeringen
funnit på, icke i den meningen, att man ej skulle redan
förut varit ense om, att dessa eftergifter borde ske i
samband med försvarsfrågans lösning, men i den meningen,
att när detta före tullreaktionens regeringstillträde
ifrågasattes, ingen tullbeskattning å lifsmedel existerade i vårt
land. Det har varit tullregeringen förbehållet att säga till
Sveriges landtmän: »I hafven fått tullskydd för
jordbruksalster. Passen nu på och afskudden eder därjämte
grundskatter och indelningsverk inom vida kortare tid än 1883
ifrågasattes, och ehuru försvarsfrågans lösning ej nu blifver
genomförd eller ens grundlagd. Antagen därför den
härreform vi förelägga eder. Om I det gören väntar eder
snart en ytterligare dygdens belöning, ity att det snart
blifver nödigt att åter höja lifsmedelstullarna. Aldrig har
ögonblicket varit gynnsammare än nu, ty hela operationen
försiggår i fosterlandets namn, under fosterlandskärlekens
förklädnad och skyddande likhet.»
Hvad kan väl svaras på en så kraftig appell? Jag
tänker, att tillräckligt många skola svara nej, svara att de
ej vilja göra sig kvitt en fastighetsskatt, för att låta den
ersättas af de besittningslösas brödskatt — att det är
under andra förutsättningar de yrkat afskrifning af
grundskatter och indelningsverk, och att det är under andra
förutsättningar denna afskrifning gillats såsom rättvis både
i stad och på landsbygd, både af dem som stå under
strecket och af dem som innehafva den politiska makten
— att de ej, för att själfva vinna ekonomiska fördelar,
vilja på de minst bemedlade i samhället lägga fördubblad
värnplikt, men neka dem rösträtt och ställa dem inför
den vissa utsikten att snart se sin brödskatt åter höjd.
När det svaret ljuder från Andra kammarens djupa
led, då är reaktionens trollring bruten.
Och hvar stå vi då? |
Då stå vi inför en ny tid. Försvarsfrågan i hela sin
vidd kan lösas vid 1894 års riksdag. Då kan en
rösträttsreform, framlagd för nästa års riksdag, slutligt
antagas. Till dess kan man förbereda till antagande en
skattereform och därpå grundad finansplan. Och folket
skall då med en enhällighet hvartill ej många motstycken
kunna uppsökas i vår historia, åtaga sig en
försvarsorganisation, som gör oss trygga inom våra skär. Sverige
skall då med ett nytt exempel bekräfta, hvad Montesquieu
sannolikt med tanken fäst på Holland — skref för
halftannat hundrade år sedan:
Staten kan upptaga högre skatt i förhållande till
undersåtarnas frihet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
