Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 141
För detta förslag, det helgjutna mästerverket, puffades
i sin tid på ett sätt, som godt kunde täfla med den
amerikanska industireklamen. De, som gåfvo signal till och
deltogo uti den rörelsen, torde väl finna det mindre trefligt, att
kritiken och missnöjet, som man för fyra år sedan sökte
med alla medel nedtysta, nu låta höra sig allt mera
allmänt, äfven utom militära kretsar. Inom dessa tog man
bladet från munnen, så snart — urtiman väl var öfver.
Redan följande år utgaf dåvarande majoren vid
generalstaben K. G. Bildt en skrift, som kallade
värnpliktsvännerna till ny strid i syfte att »den nyss beslutade
härordningen måtte vara endast provisorisk, blifva blott
en öfvergångsform». Ett af den lilla skriftens åtta kapitel
med öfverskriften »stam och beväring» tyckes hafva till
uppgift att ådagalägga hur förträffligt den benämning, som
häftades vid de Palmstiernska förslagen å 1891 och 1892
års lagtima riksdagar, passar in äfven på den helgjutna
urtima organisationen, man har väl ej glömt denna
benämning: den desorganisatoriska röran? Herr Bildt skrifver:
»En rysk tidning, som för sina läsare omtalar den svenska
härordningsfrågans utgång, säger därvid rent ut, att den måste afstå
från att närmare redogöra för denna ytterst komplicerade
organisation, och det är ej att undra på: utländska fackmän kunna aldrig
förstå, att vår organisation öfver hufvud är någon organisation alls.
Till och med en svensk officer måste vara bra nog hemma i sina
stycken för att känna till t. ex. huru de militära och de finansiella
frågorna inom den militära organisationen hänga samman. Den ena
årgången statsrevisorer efter den andra har stort bryderi att reda sig med
virrvarret af anslag, riksdagens skrifvelser, kungliga bref, generalorder,
arméförvaltningens skrifvelser m. m. Och nu blir det än svårare. Vi
hafva värfvadt manskap; garnisoneradt, icke garnisoneradt, permitteradt
på egen begäran eller tvångspermitteradt; indelt manskap, uppsatt genom
rustning eller rotering; volontärer, som äro underbefälsaspiranter, eller
fast anställda volontärer, och slutligen officersvolontärer af två slag.
En ung man, som vill inträda vid härens stam, kan, utom vid musiken,
anställas på 9 olika sätt och med en tjänstetid från 2 år (undantagsvis
t. o. m. kortare) till 30 år och äfven därutöfver, och hans aflöning
kan utgå efter 8 olika grunder. Af kavalleriets 8 regementen äro
icke mer än 2 sinsemellan lika. Infanteriet är lika brokigt: 2
värfvade, 3 sinsemellan olika, af volontärer och indelt manskap
sammansatta, 19 indelta, 1 bevärings- och 1 volontärregemente, 1 indelt och
1 värfvad, icke garnisonerad kår samt 2 själfständiga
volontärbataljoner. Vi ha redan förut 5 olika, hvar för sig skiljaktigt
organiserade volontärskolor, 2 nya etablissement äro redan beslutade,
och landsortsstäderna tyckas vara hågade att erbjuda än flere. Så
blir utbildningen än mer olikartad. Och ehuru den i militäriskt
hänseende blir af stor nytta, kommer förvaltningen att bli allt mera
invecklad. Det hela blir ett administrativt kaos, som blir sjufaldt
värre, ju mer det skall förbättras i detalj, och ur hvilket ingen annan
räddning finnes än en ny, enkel och redig härordning byggd på allmän
värnplikt.»
Taflan är ej tilltalande och kritiken bör kännas bister
för den, som menar, att försvarsfrågan var mogen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
