Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ADOLF HEDIN
med försvarsfrågans lösning». Men denna hans förundran
väcker vår förvåning, ty försvarsfrågan i den mening, han
använde ordet, existerade ej för den dåvarande
generationen. En af de mest framsynte, B. von Platen, vågade
väl säga, att »nationen kom småningom från sitt
ursprungliga själfförsvar, alltså ock från den allmänna
militäriska andan, sedan rikets försvar lämnades till en genom
indelningsverket danad corps>, och han framhöll, att de
nyligen timade olyckorna hotade att sätta denna corps
»under allt förhållande mot behofvet». Han pekade således
på grundfelet. Men han fann också riktigt (eller kanhända
af nödig försiktighet mot opinionen påkalladt), att i samma
andedrag förklara, att han alltid skulle betrakta
indelningsverket som en »grundpelare för vårt bestånd», och att
han ville göra det till kärnan, kring hvilken hela
nationalkraften skulle samla sig till kamp mot våra fiender." Att
hans förslag om allmän värnplikt blef en ropande röst
i öknen — att nära femton år senare, då riksdagsmannen
från Norrbotten Johan Jakob Rutberg i bondeståndet
väckte motion om utsträckning af beväringsskyldigheten
och om indelta arméns upphäfvande med undantag af
befälet eller en del däraf, 93 bönder mot 21 röstade för
att Rutberg skulle åtalas, hvilken våldsåtgärd således blott
hindrades af en rösts brist å jasidan, allt detta är mindre
förundransvärdt än att en beväringskommitté för ej
längre tid tillbaka, än att nuvarande herr krigsministerns
fader där hade plats, den kommitté, som afgaf sitt förslag
tre år efter Krimkriget och i de dagar, då det
italienska kriget utbröt, tilltrodde sig att förklara att friköps-
och legningsrätten vore så klarligen nödvändig, att
dåmera ej någon egentlig strid därom kunde uppstå. Men
äfven detta är i sin ordning ännu vida mindre
förunderligt, än att nuvarande herr krigsministern, som i ett
offentligt föredrag den 9 april 18837" så oförbehållsamt och
eftertryckligt utdömt indelningsverkets militäriska
beskaffenhet, för urtima riksdagen 1892 framlade ett förslag att
upphäfva det som skatteform, men behålla det som
militärisk organisationsform — d. v. s. såsom en af de många
organisationsformer, hvilkas brokiga lapp, lapp och ingen
söm lika litet skyles af det lättfärdiga urtima talet om
»helgjutenheten», som den i förhållande till de ofantliga
kostnaderna påtagligt svaga effektiviteten upphjälpes genom
herr krigsministerns inför Andra kammaren den 21
november 1892 uttalade öfvertygelse, att den armé, vi
skulle få enligt urtima förslaget, »skall komma att värna
om vårt oberoende och fördrifva fienden ur landet».
= Memorial angående en allmän nationalarmering den 15 maj 1809.
++ Hvad innebär det kungl, härordningsförslaget ? Stockholm 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
