Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 149
uppfostran och skall så förblifva, så länge ej den n. v.
officersbildningens nivå väsentligen höjes. Det är samma
regel, samma ideal som kejsar Holophernes inpräglade:
> Det fornemste, I har i Agt at tage, er Eders Tempo,
som består udi ein, zwei, drei, og at I slår lige med
Hænderne på Patron-Tasken: Thi, når det ikke tages i Agt; vil
jeg ikke give fire Skilling for Resten.»
V.
Redan 1868 yttrade konstitutionsutskottet, att
sjöförsvaret borde kunna med landtförsvaret förenas under
en gemensam chef, och 6 år senare föreslog utskottet en
grundlagsändring i detta syfte, anförande som motiv, att
>en omorganisation af försvarsväsendet efter all sannolikhet
förestår, och att det vore af stor nytta, om därvid landt-
och sjöförsvaret komme att efter en gemensam plan ordnas.
Sedan dess har emellertid den gemensamma planen
icke blifvit någonting mer än ett önskemål, för hvilket
regeringen i öfver tjugu års tid gjort intet — ty att hon
slutligen förordnade en kommitté, kan näppeligen räknas
för något, eftersom kommittéer i regeln användas blott
för att begrafva besvärliga eller misshagliga frågor. Har
man då åtminstone kommit därhän, att landt- och
sjöförsvarsmyndigheter ej handla så, som vore det deras
högsta uppgift att på statskassans bekostnad ställa till
förtret för hvarandra? Personer, som sett sakerna på
närmare håll, svara nej. Det kan därför vara skäl att
påminna om följande, som ligger blott några årtionden
tillbaka i tiden. Berättelsen kan lämpligen få till rubrik:
Är skeppet till för kanonernas skull, eller äro kanonerna
till för skottgluggarnas?
Dessa frågor framställdes af herr Wallenberg den 17
april 1867, när Första kammaren förehade
konstitutionsutskottets memorial om granskning af statsrådsprotokollen.
Han besvarade för sin del den förra frågan med ja, den
senare med nej, och han beklagade att vederbörande visat
sig hysa en motsatt mening. Ett par veckor förut hade
Wallenberg meddelat kammaren ett bidrag — som aldrig
bör glömmas bort — till historien om den officiella
anarkismen i vår militära förvaltning och hushållning. Han
yttrade: ; |
»Då jag talar om Karlskrona, kan jag ej underlåta att påpeka
ett ganska märkligt förhållande, som nyligen inträffat, Man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
