Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 ADOLF HEDIN
affattadt på svenska i den artikel i Posttidningen, hvilkens
författare torde haft till syftemål att främja
unionskommitténs bemödanden, ehuru han i en beklagligt hög grad
misstager sig om rätta medlen. I nämnda artikel blef det
ju å ena sidan påpekadt, att i Norge år 1895 »på en gång
anslogs en så stor summa till armén och flottan, att den
vida öfversteg regeringens förslag, samt att ett större lån
måste upptagas», hvarjämte det eftertryckligt framhölls,
att »de därigenom erhållna medlen användes på så sätt,
att genom inköp och beställningar i utlandet de till armén
och flottan nödvändiga gevären och pansarbåtarna redan
om ett år torde vara färdiga» — samt å andra sidan
betonadt, att »icke en skymt af meningsskiljaktighet mellan
vår mäktige granne och oss föreligger». Det vore väl en
smal sak att öfversätta detta mer än officiösa utlåtande
och därmed öfverbevisa M. Béguin om hans misstag. Han
skulle då strax få klart för sig, att Sveriges
fästningsplaner där uppe i Norrland icke motiveras af någon
fruktan för Rysslands afsikter, och att hvad han kallar
Norges »aggressiva hållning» år 1895 utgjort tillräcklig
grund för de från och med urtima Riksdagen 1892
fullföljda »svenska s. k. rustningarna», som icke äro några
rustningar, medan däremot de förlidet år i Norge
påbörjade åtgärderna enligt Posttidningen »kunna betecknas
med det namnet».
Likväl hålla vi troligt att denna lättvindiga
vederläggning ej kommer dem till handa, för hvilka den vore
mera behöflig än för Posttidningens fåtaliga läsare. Det
skall således än en gång få blifva fastslaget i ett mycket
betydande pressorgan att Sverige bereder sig att möta faror
från Öster, likasom den gången då Libaus hamn
uppkallade en statsminister att »tala svenska». När Tit- Bits
stör utrikesministerns nattro, så är det förklarligt om
tystnaden inför sådana notiser, som den franska tidskriftens,
föranleder att tilltron till deras sanningsenlighet stärkes.
Men, som sagdt, vi våga ej hoppas att den vederläggning,
som i utrikesdepartementet redan blifvit redigerad, skall
bringas till de europeiska regeringarnas och folkens
kännedom. Det gifves, bland flera andra hinder, ett som torde
ensamt vara afgörande, nämligen den år 1889 utgifna
skriften: Hur vi förlorade Norrland af ***.
BB =
Till de många militärreformfrågor, som skola taga
riksdagens uppmärksamhet mer än tillräckligt i anspråk,
äfven om man ej afleder den till nya, för den närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
