Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Vårt fosterlands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 157
framtiden fullkomligt ändamålsvidriga strider om en ny
härordning, hör således äfven en ej blott finansiellt utan
ock politiskt vidtutseende befästningsfråga.
Sedan mer än fyrtio år tillbaka hafva först bonde-
och borgarestånden mot prästerna och adeln, sedermera
den nya Riksdagens Andra kammare mot den Första och
mot regeringen sökt att reformera den bristfälligaste delen
af 1809 års grundlagsstiftares verk, bestämmelserna om
de utrikespolitiska ärendenas handläggning, men hittills
förgäfves. Så länge detta tillstånd blifver oförändradt,
skall det innebära faror af flera slag. Motståndet mot en
förändring skall ej undgå att uttydas så, att i Sverige en
mäktig opinion, eller i hvarje fall ett öfvermäktigt parti
afsiktligt hindrar freds- och neutralitetsvännernas
ansträngningar att trygga freds- och neutralitetspolitik.
Regeringsformens paragrafer om ministeriella mål och
särskildt om afhandlingar och förbund med främmande
makter utgöra lockelser och frestelser både för den, som
har så fria händer och för dem, som vilja locka och
fresta. Nuvarande krigsministern, hvilken år 1883 yttrat,
att »icke andra krig kunna tänkas än sådana, då det gäller
att försvara landet inom eget område», bekämpade vid
urtiman 1892 det af Andra kammarens ledamöter i
särskilda utskottet framställda, med Andra kammarens år
1883 enhälligt uttalade mening öfverensstämmande beslutet,
att »utan Riksdagens medgifvande må beväringen vid hären
icke användas utom de förenade rikenas gränser». Och
det är ingen hemlighet, huru han — liksom d. v.
justitieministern — privatim uttalade sig år 1894 om den nya
lydelsen af utskrifningsparagrafen (74 8) i regeringsformen,
för hvilket Andra kammarens ultimatum vederbörande
likväl då måste böja sig.
Danmark har som behållning af provisorietidens
placering af obeviljade skatter en fästningsanläggning, som
nu utgör dess största fara. Om den provisoriska svenska
tullregimens makthafvande ämna ej blott fullfölja den
placering af tullmedel, som nu drifvit upp budgeten till 112
millioner, utan ock störta landet efter åttio års fred i
försvarslånens äfventyr, så skulle en sådan politik trots
alla Posttidningsdeklarationer utom våra gränser uppfattas
och betecknas ej såsom ett fullföljande af »försvarsåtgärder»,
utan såsom »rustningar». Mot den eventualiteten skall
det tillkomma alla dem 1 vårt land, som ej mena annat
än försvar, ett genom reformer förbättradt och effektivt
försvar för obrottslig freds- och neutralitetspolitik, att
söka åstadkomma ett allmänt och kraftigt uttryck af
nationens vilja. Och därtill torde förberedelser redan vara
började.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
