Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Sakkunskapen och det fasta försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ADOLF HEDIN
blickar bort från Karlsborg och vissa andra viktiga
punkter inom vårt land och låter dem hypnotiseras utaf
en fläck däruppe i höga norden. Men hyser man åter
den meningen, att en väl beväpnad och värnad, obrottslig
neutralitet är vår välfärds villkor, vår internationella
hedersplikt, då låter man icke locka sig till åtgärder, som
nu mindre än någonsin påkallas med hänsyn till en granne,
hvilkens diplomatiska och militära aktion i högre grad
än under någon föregående period oemotståndligt
attraheras öster ut, icke blott mot Balkanhalfön och
Mellan-Asien, utan mot yttersta orienten. Och då får man
rådrum att tänka på den mest hotade punkten i Sveriges
rike. Vid en sammanstötning i Östersjön mellan tvenne
världsvälden, som hvartdera för sig mycket gärna skulle
unna oss att få lefva i fred, är den mest hotad därför,
att för hvardera af dessa jätterivaler gäller den kända
regeln att hellre förekomma än förekommas. Den punkten
heter Gottland. Sedan ett visst år på 1880-talet vet vår
regering — vår regering vet genom meddelanden från
vederbörligt håll — att en neutralitet sådan som den på
Krimkrigets tid icke skulle tagas för god; naturligtvis
gäller den varningen för framtiden lika väl som år 1883.
Och enhvar af oss inser ju fullkomligt väl, att vid ett
nytt östersjökrig vi icke hafva att vänta några allierade
franska och engelska flottor till Sveriges kuster. Under
en sådan helt och hållet förändrad situation i Europa är
— det vågar jag, trots min fullständiga saknad af alla
militära insikter, men därför att historien visar det, påstå
— är Gottland den mest hotade delen af svenska folkets
hus och hem.
Faran är icke ny, men faran har en annan gestalt
än förr. Faran har tillförene sväfvat öfver oss, mest
kanske i följd utaf egna dårskapsplaner. Faran sväfvade
öfver oss på den tid, då det riksdag efter riksdag
förhandlades om att göra hela Gottland eller vissa punkter
däraf till hvad man kallade en porto franco och
nederlagshamn, i hvilket förslag de efter mitt omdöme
skarpsyntaste män på den tiden icke sågo annat än begynnelsen
till att förvandla Gottland, snart sagdt, till ett
sjöröfvarenäste, d. v. s. en nederlagsplats för engelska varor, som
skulle smugglas till ryska och preussiska kusterna. Faran
sväfvade öfver oss på den tid, då en son af Storbritannien
för nu sextio år sedan bereste vårt land och uti den
beskrifning om sin resa i Sverige år 1838, som han
utgaf följande året, helt frankt förklarade, att den tid
varder kommande, då Gottland blir den viktigaste politiska
punkten i norra Europa, och att det icke kunde dröja
länge, innan man beslöte, att icke vidare lämna Gottland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
