Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - 1901 års härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 183
ning måste blifva underhaltig, äfven om öfningstiden blir
många gånger längre än nu. För kort tid sedan ha
sakkunniga sagt, hur det står till med befälets förmåga att
undervisa i skjutning, och resultatet af den granskningen
är alldeles förskräckande: jfr en artikel i Dagens Nyheter
för den 5 oktober och en i samma tidning för den 8
s. m. Att den förra är författad af en officer är mig
tillförlitligt bekant. De borde sättas i händerna på
samtliga ledamöter af Riksdagen, men då man näppeligen kan
hoppas att få se dem bland bilagorna till K. m:ts
proposition, torde man på annan väg böra sörja för
utdelning af detta kapitel ur den militära uppenbarelsebok,
som efter hand offentliggöres i tidningspressen. Ja, de
borde komma till alla värnpliktigas kännedom.
Beklagligtvis är detta vanskligt att åstadkomma, ty vi ha nog ej
att påräkna den medverkan af befälet, som påbjöds för
spridning af »fältandaktsboken», den gemenligen så kallade
»rappakaljan», eller af den omänskligt damma
sammanställning af bibelspråk om krigets förenlighet med bibelns
läror, som vederbörande föreskrifvit att utdelas »vid
behof> — såsom läkarna bruka skrifva på recept om
sömnmedel till natten.
De påtagligen mycket sakkunniga artikelförfattarna
bemöda sig att så vidt möjligt förmildra intrycket af sin
kritik, ej hvad det ytterst bedröfliga resultatet beträffar,
men i fråga om det ansvar, som drabbar ett befäl,
odugligt att undervisa truppen i den viktigaste eller en af de
allra viktigaste af soldatens färdigheter. Att en längre
öfningstid ej skall frambringa ett bättre resultat, är ju
själfklart. Är läraren fortfarande okunnig, vårdslös,
likgiltig — och allt detta läsa vi uti dessa artiklar — så
blir undervisningen fortfarande dålig. Således, utan
skickligt och nitiskt befäl blifva öfningarna fortfarande en dyr
tidspillan. Och från vederbörandes sida märkes ingen
afsikt att gripa sig an med en reform, som är ett
oumbärligt villkor för att draga nytta af den förlängda
öfningstiden. Statsrådet Crusebjörn har, när han förmåddes att
öfvertaga statsrådsämbetet — för att genom den aktning
och det förtroende hela Andra kammaren ägnar honom
personligen undanröja det misstroende som omfattade
hvarje uppgift, siffra och försäkran från
landtförsvarsdepartementet — han har dess värre skyndat att
omintetgöra den förhoppning vi hade rätt att hysa, att han
skulle åtminstone genomdrifva den befordringsreform han
själf förordat, och om hvilken han vet, att en mängd
officerare i likhet med honom själf hålla den för angelägen.
När icke ens den ansvarige rådgifvaren kunde
genomdrifva denna reform mot hofopinioner och hofintressen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
