Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - 1901 års härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 197
måhända skulle något mera upplysande vara att inhämta
af den »P. M. angående disciplinerande öfningar till
fots» — nämligen för kavalleriet, som jag här har. Den
är ett af de märkvärdigaste aktstycken jag någonsin sett.
Ja, jag har sett ett besläktadt — en »handledning» och
hvad den vidare kallades, som användes såsom bihang till
katekesen och andra religionsläroböcker vid ett
folkskolelärareseminarium här i hufvudstaden för cirka 25 år sedan,
kanske på flera håll, kanske än i dag. Då jag fick
kännedom om den och i förening och sammansvärjning
med en lärare vid ett af våra högre läroverk i
hufvudstaden anställde något större oväsen om densamma, fann
jag, att det var ett ordentligt tortyrinstrument för de
arma varelser, som skulle plugga den i sig, och jag undrar,
om den, jag har här i min hand, skall vara stort
annorlunda.
»Ändamålet med de disciplinerande öfningarna i
fotexercis,» heter det där, »är att bibringa den enskilda
ryttaren soldategenskaper samt särskildt lystring och
hållning, orörlighet i ledet samt vakenhet i tjänsten.
Öfningarna böra därför bedrifvas med allvar och omsorg
i hvarje enskildhet och få fordringarna på noggrannhet
ej eftergifvas i någon detalj, huru oviktig den än må
synas. Icke desto mindre böra dessa öfningar föras med
fart och raskhet, så att de verka upplifvande och ej
tröttande.» För att göra det klart, huru litet dessa
öfningar skola verka upplifvande eller ej tröttande, är det
alldeles nödvändigt att läsa något af det följande, ty eljest
kan icke någon förstå det. »Betydelsen af
kommandoordet ”Gif akt!» heter det vidare, »såsom innebärande
fullkomlig stillhet och den noggrannaste hållning, bör med
omsorg inskärpas. Öfningarna böra, isynnerhet den första,
om möjligt äga rum i gymnastiksal eller exercishus eller
eljest på jämn och fast mark samt med användande af
gymnastikskor. Öfveransträngning undvikes omsorgsfullt.
En öfningsafdelning bör om möjligt ej öfverstiga 6 à 8
man under ledning af ett därtill lämpligt underbefäl.> Ja,
detta medel skall tillgripas och förnyas — äfven om det
vore mycket väl inöfvadt en gång — »så ofta bristande
hållning och noggrannhet göra detta nödvändigt.» >Den
enskilda utbildningen till fots bör, till vinnande af fast
form, lämpligen indelas i trenne särskilda slag af
öfningar.> Jag torde få läsa upp endast några små bitar,
ty visserligen är det i sin helhet mycket muntrande, men
det lider på tiden. Där förekommer först något, som
kallas för »Den enskilda ställningen» och därunder
»efterses noga, att ryttarens båda hälar stå på samma linje,
samt att fötterna äro lika utåtvända». Här kommer jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
