Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 211
betonar föredragaren, statsrådet Almqvist, att strafflagen
för krigsmakten enligt konstitutionella grunder rätteligen
faller inom det för regeringen och representationen
gemensamma lagstiftningsområdet, men att likväl, i olikhet med
förhållandet i andra konstitutionella länder, hos oss icke
genom grundlagen blifvit åt representationen tillerkänd
rätt att deltaga i stiftandet af sådan strafflag; att så
länge krigsmakten, såsom vid grundlagens antagande var
fallet, blott utgjordes af en stående armé och en flotta, i
hvilka ingen var förpliktad att mot sin vilja ingå, denna
konungens makt ägde en vida mindre omfattande
betydelse än den erhåller i samma mån hela den manliga
befolkningen för längre eller kortare tid ställes under
krigslag. Därför, och »enär grundad anledning till
motstånd emot den utsträckning af värnplikten, som må
pröfvas nödig, kan vara att hämta därifrån, att Riksdagen
icke äger att deltaga 1 krigslagstiftningen», så vore en
grundlagsändring nu påkallad.
Propositionen utgick således från den förutsättningen,
att Riksdagens faktiska, men ostridigt inkonstitutionella
utestängande från delaktighet i krigslagstiftningen stod i
full öfverensstämmelse med grundlagens verkliga mening.
Men förhållandet synes vara motsatt, så att det endast
är grundlagsstiftarnes mindre lyckliga uttryckssätt, som
beredt K. m:t tillfälle att under sjuttio år efter 1809
fortfarande ensam utöfva en lagstiftningsmakt, som de hade
velat uppdraga och äfven ansågo sig hafva genom de
använda ordalagen tydligt nog uppdragit åt K. m:t och
Riksdagen samfälldt. Detta anmärkningsvärda förhållande
lärer tydligt framgå af följande.
I memorial af den 6 oktober 1809 med anledning af
de från stånden till utskottet inkomna anmärkningar vid
förslaget till riksdagsordning omförmäles en från
riddarhuset remitterad anmärkning mot slutorden i första stycket
af förslaget § 33, så lydande: »under civil- och
kriminallag böra äfven förstås de delar af krigslagar och
författningar rörande krigsväsendet, som äga tillämpning till
medborgare utom krigsstaten» * Genom att »förstås
under civil- och kriminallag» blefvo de antydda »delarna»
af krigslag m. m. år 1810 lagda under K. m:t och
Riksdagens gemensamma lagstiftning. Den anmärkning, som
utskottet hade att besvara, gick därpå ut, att »med
utsträckning till medborgare i allmänhet måtte under civil-
och kriminallag förstås alla delar af krigslagar och
författningar, som röra krigsväsendet». Härpå svarade ut-
* I nu gällande riksdagsordning, 42 8, bibehöllos dessa ord
från 38 $ i 1810 års riksdagsordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
