- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter II /
212

(1915) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 ADOLF HEDIN

skottet: »Såsom högste befälhafvare för krigsväsendet
synes konungen berättigad att ensam vara lagstiftare i
allt det, som egentligen rörer krigsdisciplinen samt
exercitie- och kommandomålen.» Svaret är mindre lyckligt
affattadt, då det med den af anmärkaren väckta frågan
om konungens lagstiftningsmakt opåkalladt hoprörer den
om hans befälsmakt; men genom de valda exemplen från
sistnämnda område blir det blott så mycket tydligare, att
utskottet ansåg sig icke hafva åt K. m:t förlänat rätt att
på egen hand stifta strafflag med därtill hörande
rättegångsordning för krigsmakten, utan blott att påbjuda
föreskrifter om disciplinstraff för sådana förseelser, som
påkalla ansvar, ehuru de ej anses eller förtjäna att behandlas
såsom egentliga förbrytelser. (Anmärkningen och svaret:
Riksens höglofliga konstitutionsutskotts memor. och öfriga
exped. vid Riksdagen 1809—10. Stockholm 1874. Sid.
203.) Utskottet har väl hyst samma mening som
anmärkaren på riddarhuset, hvilken ej kunde finna något
skäl, hvarför ej militären skulle få njuta samma skydd
under lagen som andra medborgare och således dömas
efter lag, stiftad af Riksdagen och K. m:t gemensamt.

Denna mening framträder ännu tydligare i några
utskottsledamöters yttranden till utskottets protokoll (anf.
st. s. 310):

» Vid 33 §:n yttrade sig herr riddarhussekreteraren
Silfverstolpe, att han ansåge sig böra såsom gifvet antaga,
att det i samma § upptagna stadgandet, att under civil-
och kriminallag borde äfven förstås de delar af krigslagar
och författningar rörande krigsväsendet, som äga
tillämpning till medborgare utom krigsstaten, äfven borde gälla
om de allmänna principerna för allt hvad i krigslagarna
bör komma under benämning af tvistemål eller brottmål,
men ej om de detaillerade disciplinsbud, som ur dessa
grundprinciper kunna härledas, hvilka disciplinsbud syntes
honom kunna af konungen allena stadgas, äfvensom alla
reglementariska föreskrifter i afseende på arméns exercice och
ekonomi, hvilket han alltså önskat måtte för tydlighetens
skull hafva blifvit i $:n intaget.»

»Uti denna mening instämde herr brukspatron
Eberstein. Herr lagman Silfversparre och herr grefve Mörner
förenade sig till alla delar med de uti
riddarhussekreteraren Silfverstolpes anförande yttrade principer och ansågo
tillika någon annan slutsats icke kunna dragas af den
ifrågavarande §:n, sådan den nu är redigerad.»

Här lämnas ej rum för något tvifvel om, hvad
utskottets svar, vid hvilket stånden läto bero, måste anses
innebära, nämligen att utskottet afsett och trodde sig
hafva tillräckligt tydligt i grundlagstexten sagt, att allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free